Foto: Oloph Demker

Att ta med sig ett jordprov från en exkursion kan vara en lyckträff för en läkemedelskemist om det bland jordpartiklarna finns sporer av någon särskilt spännande bakterie eller mikrosvamp. Den mest kända av alla mikroorganismer i detta sammanhang är sannolikt Penicillium notatum, som öppnade dörren för en mängd antibiotika. Sedan 1928 har penicillinerna följts av cefalosporiner, tetracykliner, makrolider och så vidare. Ändå kvarstår behovet av nya antibiotika på grund av den ständiga resistensutvecklingen.

Transplantaträddning från fjällen

I ett jordprov från de norska fjällen fann schweiziska forskare 1970 en mikrosvamp som namngavs Tolypocladium inflatum (synonym med Cordyceps subssesilis). Ur denna isolerades en substans som döptes till cyklosporin. År 1976 upptäckte man att cyklosporin hämmade immunförsvaret. Nyttan med detta var att man drastiskt kunde minska risken att transplanterade organ stöttes bort av patientens immunförsvar. Upptäckten revolutionerade organtransplantering och gjorde att många fler patienter överlevde operationerna. Cyklosporin är fortfarande ett oerhört viktigt hjälpmedel inom denna typ av kirurgi.

Storsäljande svampsubstans

I tidningarnas medicinspalter stöter man ofta på ordet statin i sällskap med blodfettssänkning. Statiner hämmar leverns kolesterolsyntes så att levern börjar ta upp kolesterol ur blodet. Det har gjort att statin nu spelar i den högsta läkemedelsligan. Första och andra platsen på världens mest inkomstbringande läkemedel 2004, som tillsammans sålde för över 16 miljarder dollar, innehas av läkemedel med statin. Även här ligger mikrosvampar bakom framställningen, exempelvis kan Aspergillus terreus, Monascus ruber och Penicillium brevicompactum användas.

Ett hälsokostföretag i USA släppte 1998 ett preparat mot för höga blodkolesterolvärden bestående av ris som fått fermentera med särskilda mikrosvampar (Monascus sp.). Svampen gör att riset innehåller just en statinanalog. Sådant ris har ätits i Kina i hundratals år, men det amerikanska läkemedelsverket menade att preparatet var tvunget att registreras som läkemedel varpå det försvann från marknaden.

Extrema organismer

Så kallade extremofiler, det vill säga mikroorganismer som är anpassade till extrema miljöer som heta källor, saltsjöar eller pölar av stark syra, har ofta extrema egenskaper som kan utvecklas för speciella ändamål. Ett exempel är den efter ”Jurassic Park” och nobelpriset välkända PCR-tekniken. Metoden skulle nämligen aldrig fungera om det inte vore för ett enzym från Thermus aquaticus, en mikroorganism som man hittade i varma källor i Yellowstone. Enzymet var redan anpassat till de höga temperaturer som PCR-metoden kräver för att fungera.

Ett jord- eller vattenprov från en soptipp, ett industriområde, en fjällsluttning eller en särskild pöl kan alltså visa sig vara upprinnelsen till något alldeles revolutionerande inom medicinen. Med revolutionerande menar man ju oftast något helt nytt, men inom den äldre medicinen rekommenderades ofta intag av medicinsk jord från särskilda platser. Jordens biologiska mångfald kan således betyda och utgöra något helt annat än vad vi kanske förväntar oss.