Det finns mer än 20 000 arter av djur, växter och svampar i den svenska skogen – en otroligt hög siffra som speglar en fantastisk mångfald. Men var finns alla arter? Går man ut en sväng i en vanlig barrskog en vinterdag ser man kanske ett tjugotal arter. Var är de övriga 19 980 arterna? Flyttfåglarna har förstås lämnat landet och de flesta kärlväxter har vissnat ner, men de utgör bara en bråkdel av skogens arter. De allra flesta arter är i stället svampar och insekter som lever ett liv i det fördolda, men det finns ett bra sätt att komma åt dem också: satsa på död ved. Inte mindre än 30 procent av alla skogslevande arter är beroende av död ved, som döljer ett myller av småkryp.

Inte bara för specialister

Det pratas mycket om död ved i naturvårdsdebatten. Det är numera en självklarhet för de flesta myndigheter och skogsföretag att det krävs mer död ved om vi ska kunna behålla många av de rödlistade arterna i skogen. Men död ved handlar inte bara om ett antal rödlistade arter, och det är inte bara för dem vi behöver öka mängden död ved. Död ved är inte fråga bara för artspecialister utan för alla som vill uppleva skogens mångfald.

Bästa sättet att upptäcka skogens mångfald är att vända på stockar, leta under bark och i murkna stubbar. Det ger garanterat resultat. Det krälar och kryper och resulterar ofta i märkliga upptäckter. Ungefär som när man för första gången håvar i ett vattendrag, eller dyker i ett korallrev. En ny värld öppnar sig. Arter som man inte hade en aning om kryper fram ur sina hål.

Man ska trots detta kanske inte förvänta sig att hitta några rödlistade arter. Anledningen till att det sammantagna artantalet i skogen är så stort är att vissa skogstyper som naturskogar, nyckelbiotoper och andra äldre skogar som undsluppit regelbundna röjningar, gallringar och dikningar, är mycket artrika. Huvuddelen av skogsmarksarealen där normalt skogsbruk bedrivits är tämligen artfattig.

Varför så många arter i död ved?

Det är egentligen inte så konstigt att död ved är så viktigt för många skogslevande arter. Förutom de 2000 arter i skogen som direkt kan utnyttja solenergin och genom fotosyntesen lagra upp energi, är skogens arter direkt eller indirekt beroende av den energi som finns bunden i stammar, grenar och blad. En mycket stor del av skogens energireserv finns i veden och oftast är det först när veden dör som den går att utnyttja. Död ved används som föda, växtplats eller gömsle. Ett stort antal arter är i sin tur beroende av de vedlevande arterna som födokälla eller för andra funktioner.

Antalet vedlevande arter är relaterat till mängden död ved vilket i sig är relaterat till skogens ålder, produktivitet, skötsel och andra störningar. Kvaliteten på den döda veden varierar väldigt mycket beroende på bland annat trädslag, solexponering och hur trädet har dött. Detta är också förklaringen till att det behövs så mycket död ved. Ju mer död ved det finns, desto större är sannolikheten att rätt kvalitet finns i tillräcklig mängd för en speciell vedlevande art.