Vad menar vi att kunskap är? Hur vet man när integrering av kunskap har skett? Vad menar vi att vi faktiskt – i praktiken – ska göra när vi talar om att integrera kunskap? Om vi inte integrerar vad gör vi då istället? Temat för detta nummer av Biodiverse är kunskapsintegrering, vilket är ledstjärna för såväl svensk som internationell miljöpolitik och politiken om hållbar utveckling. Forskningens bidrag till hållbar utveckling förväntas komma genom tvärvetenskap och transdisciplinär kunskapsproduktion.

Tanken är att genom ”integrering” av kunskap om lokala och traditionella metoder, om naturens och miljöns tillstånd, utveckling, funktion och skötsel och konsekvenser av människans nyttjande, så ska bättre beslutsunderlag produceras som i sin tur ska skapa förutsättningar för mer genomtänkta beslut ur miljö- och demokratisynpunkt.

Vad vi menar med att ha ”kunskap” är dock inte trivialt. Hur tillståndet ”att ha kunskap om något” kan och borde beskrivas och definieras har diskuterats av filosofer under tusentals år. Kunskap är ett begrepp som i sin tur är kopplat till flera begrepp vars innehåll måste definieras. Att ha kunskap inbegriper att vi medvetet eller omedvetet också bestämmer oss för vad vi menar med ”sanning” och när vi anser att någon ”vet” något.

Att ”fullständiga”, ”göra fullständig”, ”göra till ett helt” är några definitioner av integrering (Svenska Akademiens ordlista). Men vad händer med tankarna om integrering när aktörer som bär olika kunskaper möts? Vad är det som ska bli ”fullständigt” och vad ska göras ”helt”? Vad betyder integrering i relation till kunskapsproduktion, samrådsprocesser och beslut kopplade till biologisk mångfald?

Tidskriften du håller i din hand är ett temanummer om detta begreppsligt ogripbara och praktiskt oklara – kunskapsintegrering. Hur tanken om kunskapsintegrering gestaltas och hanteras inom forskning, politik, internationella och lokala förhandlingar, av experter och lekmän, illustreras i detta innehållsligt rika nummer av Biodiverse.

Och – vi behöver alla ställa oss frågan: vad betyder kunskapsintegrering i det sammanhang jag verkar? Vad finns på plats redan av god praktik? Vad behöver mer åstadkommas?