TEMA: TAXONOMI OCH MÅNGFALDEN AV ARTER Carl von Linné bedömde att det finns 26 500 arter levande organismer. Idag har runt två miljoner arter organismer beskrivits, varav en miljon är insekter, 350 000 är växter och 100 000 är svampar. Vi vet att detta bara är en bråkdel av alla arter som faktiskt existerar. Den så kallade linneanska kunskapsbristen är stor, men hur stor?

Fram till för ett decennium sedan producerades flera olika uppskattningar av det totala antalet arter, som ofta hamnade runt 8-14 miljoner. En studie kom fram till 7,8 miljoner djur, 298 000 växter, 611 000 svampar och 63 900 protister, totalt 8 772 900 arter eukaryoter (organis­mer med cellkärna), medan bakterier och arkéer beräknades till blygsamma 10 000 arter. Alla sådana beräkningar byggde på extrapoleringar baserade på kvoten okända/kända arter i invente­ringar, ackumuleringskurvor för anta­let beskrivna arter, eller observerade mönster i artantal i högre taxa, som släkten och familjer.

Ett halvapeliknande djur med lång svans. Illustration. Nyare studier har dessutom tagit hänsyn till att det finns morfologiskt kryptiska arter som bara går att urskilja med molekylära metoder, och att alla högre organismer också kan ha sina egna unika parasiter, bakterier och virus. Det uppskattade antalet arter har då stigit dramatiskt. Totalt räknar man nu med minst en miljard arter levande organismer varav 70–90 procent är bakterier, 53–85 miljoner är djur och 55–87 miljoner är svampar. Olika anta­ganden ger ett spann på 1-6 miljarder arter. Osäkerheten är naturligtvis stor i alla dessa uppskattningar, men slutsat­sen är ändå att vi bara har beskrivit en bråkdel av världens arter.

Artbeskrivningstakten ligger nu på i genomsnitt över 20 000 nya arter per år, varav 2000 är växter, 1000 är fjärilar, 30 är däggdjur, och 5 är fåglar. Takten har ökat tack vare metodut­veckling av många olika slag. Om det bara skulle finnas 8 miljoner arter kvar att beskriva, skulle det ändå ta 400 år att slutföra uppdraget. Givet uppskatt­ningar på miljarder arter blir uppdraget att beskriva alla världens arter omöjligt. Vi måste alltså prioritera vilka taxa och geografiska områden vi ska täcka. Ett förslag är att fokusera på att hitta arter som fungerar som bioindikatorer för annan biologisk mångfald och ekosys­temfunktioner. Viktigare än att veta hur många arter det finns är förstås att veta vilka arterna är och vad de gör.

Kunskapsplattformen IPBES bedömde att det finns 1 miljon arter som riskerar att dö ut inom de när­maste decennierna. Det byggde på antagandet att det totalt finns 8 miljo­ner arter, varav 12,5 procent är hotade. Om det faktiska antalet arter är 1 miljard skulle alltså 125 miljoner arter vara hotade, och de flesta skulle hinna försvinna innan vi människor har en chans att hitta och beskriva dem.

 

Text: Torbjörn Ebenhard, forskningsledare, CBM

 

 

LÄS MER:

Anthony, M. A. m.fl. 2023. Enumera­ting soil biodiversity. Proceedings of the National Academy of Sciences 120(33):1-9, e2304663120.

Li, X. & Wiens, J. J. 2023. Estimating global biodiversity: The role of cryptic insect species. Systematic Biology 72(2):391-403.

Mora, C. m.fl. 2011. How many species are there on earth and in the ocean? PLoS Biology 9(8):1-8.

Wiens, J. J. 2023. How many species are there on Earth? Progress and problems. PLoS Biology 21(11):1-4, e3002388.