Det frihäckande storkparet i Viby får symbolisera arbetet i Kristianstad Vattenrike som bedrivits efter ”MABprinciper”. Storken försvann härifrån på 1940- talet, men är nu tillbaka.
Foto: S-E. Magnusson Ekomuseum Kristianstads Vattenrike
TEMA: KOMMUNAL NATURVÅRDI fjol firade UNESCO-programmet ”Man and the Biosphere” (MAB) 30-årsjubileum. Allt sedan starten har syftet varit att finna lokalt förankrade sätt att nyttja naturresurser utan att utarma dem, och dessutom på ett sätt som inte hotar värdefull natur och sällsynta arter. Idag kallar vi det hållbar utveckling och bevarande av biologisk mångfald.

Under årens lopp harbiosfärområden (Biosphere Reserves) blivit det centrala verktyget i MAB-programmets verksamhet och idag finns över 400 biosfärområden i mer än 90 länder. Det är det enda globala nätverket i sitt slag. Biosfärområden kännetecknas av en multifunktionalitet, vilket innebär att de ska gynna lokal social och ekonomisk utveckling, vara arenor för forskning och undervisning samt värna biologisk mångfald.

Utveckling och samarbete

Biosfärområden består av tre olika zoner. (1) Kärnområden: ska vara skyddade enligt lag (kan t.ex. vara naturreservat, nationalpark etc.) och syftar till att bevara känsliga och värdefulla arter och biotoper. (2) Buffertzoner: ska omgärda och/eller sammanbinda kärnområden och det får endas förkomma aktiviteter och resursutnyttjande som är förenligt med skyddet i kärnområden. Restriktioner i buffertzoner ska bygga på frivilliga överenskommelser på lokal nivå och kan omfatta ekonomiska styrmedel/ersättningar. (3) Utvecklingsområden: utgör biosfärområdets yttre zon och där prioriteras lokal, långsiktigt uthållig, utveckling.

Biosfärområden ska tjäna som modellområden i regionen, dit resurser och forskning riktas för att ta fram ny kunskap och utveckla förvaltningen i samverkan med de som bor och verkar i området. Att ingå i ”The World Network of Biosphere Reserves” ger dessutom området möjlighet till samarbete med andra områden och inte minst inspiration och utbyte av goda idéer.

Ökat intresse

I Sverige har inställning till biosfärområden varit avvaktande och det område, Torneträsk med omland, som man på 1980-talet pekade ut som biosfärområde, uppfyller idag inte MABs kriterier (men arbete pågår lokalt för att ändra på det). På senare tid har emellertid intresset för MAB-konceptet ökat och det återspeglas bland annat genom att biosfärområden utpekas som ett intressant komplement till dagen verktyg i naturvården i den färska skrivelsen ”En samlad naturvårdspolitik” (Regeringens skrivelse 2001/02: 173). En orsak till det ökade intresset är att MAB-konceptet innehåller flera komponenter som är viktiga för modern naturvård – inte minst när den ska bedrivas i kulturlandskapet och i tätortsnära natur.

MAB-arbete på kommunnivå

I Kristianstad har Sven-Erik Magnusson och Hasse Cronert, m.fl., som mottog Artdatabankens miljöpris 2002, arbetat efter MAB-principer under hela 1990-talet. Sedan årsskiftet har detta arbete intensifierats genom att man på kommunstyrelsens uppdrag inrättat ett ”biosfärkandidatkontor”. Syftet är att arbeta fram en lokalt förankrad ansökan till MAB-UNESCO. Den svenska MABkommittén välkomnar initiativet från Vattenriket och välkomnar fler områden att följa i deras fotspår. En vision är att vi har 10–20 biosfärområden i Sverige om 10–20 år!

Mer att läsa

Mer information om MAB-programmet och biosfärområden finns på Unescos hemsida under adressen www.unesco.org/mab/

Ytterligare information om arbetet i Kristianstad finns på hemsidan: www.vattenriket.kristianstad.se/ mab/