Urban Emanuelsson är föreståndare för Centrum för biologisk mångfald.
Genom åren har jag åtskilliga gånger haft tillfälle att fundera över CBM:s roll när det gäller politik som berör biologisk mångfald. På ett strikt och traditionellt akademiskt plan kan man tycka att CBM som en del av två universitet inte skall ha någon politisk uppfattning. CBM skall forska på och forskarsamordna frågor som rör biologisk mångfald. CBM skall bara se till så att det finns fakta om biologisk mångfald, sådana fakta som efterfrågas av samhället. Men redan här, då man säger ”som efterfrågas av samhället”, har man öppnat för subjektiva urval av fakta.
Just processen att lyfta fram vissa fakta och välja bort andra kan vara ett sätt att åtminstone indirekt bedriva någon form av ”politik”. Här är vi dock på CBM i gott sällskap med många andra akademiska institutioner. Det är heller inte så att man idag egentligen hävdar att det finns strikt ”neutral” vetenskap. På väldigt många sätt finns det en tendens i mycket av den forskning som bedrivs. Är man bara medveten om detta kan man som ”vetenskapskonsument” fråga sig av vilken forskare, på vems uppdrag eller för vems pengar viss forskning är gjord.
En rimligt kritiskt tänkande konsument av forskningsresultat kan själv i viss mån göra en värdering av i vilket sammanhang ett forskningsresultat är framtaget. Även CBM:s forskning, sammanställnings- och utvecklingsarbete görs i ett speciellt sammanhang: i första hand det uppdrag som regering och riksdag gav SLU och Uppsala universitet i propositionen ”1993/94:30 En strategi för biologisk mångfald”.
Propositionen, som innehåller en rad åtgärder för att ”bevara och hållbart nyttja biologisk mångfald”, föranleddes av en av de konventioner som tillkom på FN:s stora miljökonferens i Rio 1992: Konventionen om biologisk mångfald, på engelska kallad CBD (Convention on Biological Diversity). Sverige var pådrivande i förarbetet inför konventionen. Samhället har också andra politikområden och konventioner, men det är inte CBM:s sak att totalt väga olika politikområden och konventioner mot varandra. CBM ska i första hand lyfta fram frågorna om biologisk mångfald, men i det arbetet är det en självklarhet för oss att också sätta in frågorna i ett större sammanhang.
Mångfald inom universitetet
CBM:s arbete och organisation beskrivs utförligare i Biodiverse 2/07
CBM ingår i en akademisk värld där möjligheterna att uttrycka olika åsikter är stora. Universiteten och dess forskare har inte en likriktad åsikt utan stor frihet att uttrycka olika ståndpunkter. CBM får ofta förfrågningar från myndigheter om att svara på remisser inom sina specialområden samtidigt som både SLU och Uppsala universitet, som CBM är en del av, också kan vara remissinstanser i samma ärenden. I sådana fall skriver CBM ett eget remissvar med egna åsikter utifrån befintlig forskning och fakta. Samtidigt kan vi bidra med underlag och material till SLU:s och Uppsala universitets remissvar. CBM:s remissvar överensstämmer inte alltid med dessa, då universiteten har till uppgift är att göra en större helhetsbedömning även utifrån andra ingångar än biologisk mångfald. CBM står för egna åsikter och vårt huvudansvar är att se till den biologiska mångfalden.
Mångfald inom CBM
Även CBM är en organisation som består av många forskare och ämnesområden, som ibland har olika ingångar i problematik och frågeställningar. Det kan gälla till exempel rovdjursfrågan, där delar av CBM har ett tydligt bevarandeperspektiv, medan andra delar av CBM tangerar rovdjursfrågan ur ett brukarperspektiv med utgångspunkt i etnobiologi eller landskapsutveckling. Ett annat exempel är GMO-diskussionen där, CBM har uttryckt en offentlig åsikt att farorna med GMO är stora, och inte minst betonat problemet att GMO kan medföra att internationella förädlingsföretag får ännu mer makt på lokala bönders bekostnad. Samtidigt kan GMO öppna nya möjligheter för människors överlevnad, genom exempelvis vattensnålare grödor, mer näringsriktig mat eller en mer hållbar energiproduktion.
En mångfald av åsikter är berikande och CBM står för debatt och diskussion, även inom den egna organisationen. CBM har också av ledningen för SLU lyfts fram som ett positivt exempel på en enhet som i offentlig debatt har framfört olika synpunkter. Som organisation i en dynamisk värld är förmågan att ifrågasätta sina egna tidigare ståndpunkter i ljuset av ny kunskap och nya miljöhot viktig.
CBM fortsätter vara drivande
Ett exempel där CBM har varit drivande och såväl framgångsrikt lyckats lyfta ämnen på den politiska agendan som nått resultat i form av konkreta åtgärder, är reglerna för miljöersättning för naturbetesmark. Nya forskningsresultat och aktiva diskussioner har lett till en svängning i regelsystemet, från målbilden av den hårdbetade grässvålen till dagens regler som öppnar för möjligheten till ett mer varierat bete inom reglerade avtalsformer.
Vi vill öppna för debatt och har också gett forskare och aktörer som står för motsatta åsikter komma till tals i våra egna årsrapporter. CBM vill i framtiden även aktivt medverka till att Sverige inom EU engagerar sig i en diskussion om jordbrukspolitiken i andra delar av Europa, t ex Sydosteuropa som har stora arealer naturbetesmark med höga biologiska värden.
Klimat och markanvändning är ett annat område där CBM framöver måste medverka till insikter och kunskap om den biologiska mångfaldens betydelse. Vi får inte under skuggan av klimathotet glömma de svåra hotbilder som finns mot biologisk mångfald. På ett ytligt plan kan biologisk mångfald i många fall tyckas stå i motsats till klimat och när olika miljömål ställs mot varandra kommer vi att tvingas göra prioriteringar, men vi måste få allmänhet och ledande miljöpolitiker att förstå att en bred biologisk mångfald är förutsättningen för bra ekosystemtjänster och för att vi ska klara de påfrestningar ett förändrat klimat kommer att medföra. Här vill CBM både påverka och sätta igång forskning men även kunna visa exempel på hur allt hänger ihop.
CBM kommer även framöver att fortsätta vara drivande och stimulera till debatt, både inom och utanför de egna leden. Konventionen om biologisk mångfald slöts 1992. Tiden har gått, samhället har förändrats och nya konventioner har tillkommit, men CBM:s uppgift kvarstår: att lyfta fram viktiga frågor ljuset och stimulera till debatt.