Initiativ och avtal
Idén till ett centrum kom från SLU-medarbetarna Thorleif Ingelög och Ingemar Ahlén, och SLU:s och Uppsala universitets rektorer tog förslaget till regeringen. Den proposition som följde (se faktaruta) gav riktlinjer för CBM:s uppdrag, och initierade samtidigt det nationella arbetet med en landstudie och aktionsplaner för biologisk mångfald.
Regeringen gav under 1994 en grundplåt på 4 miljoner kronor för CBM via de två universitetens anslagstilldelning. Detta gjorde det möjligt för SLU och Uppsala universitet att sluta ett avtal om CBM:s existens, organisation och uppdrag. Administrativt lades CBM direkt under SLU:s rektor. Avtalet etablerade också en gemensam styrelse för CBM och ArtDatabanken. Senare separerades de två enheterna och fick varsin styrelse. CBM:s styrelse består av sex ledamöter, varav två kommer från SLU, två från Uppsala universitet och två från externa organisationer.
Tillväxt och utvidgning
I oktober 1995 tillträdde Urban Emanuelsson som CBM:s föreståndare och ett litet sekretariat upprättades vid SLU:s institution för viltekologi. CBM har sedan dess varit inrymt i samma byggnad, som byggts ut och givits namnet Naturicum. Redan 1999 upprättades en filial i Alnarp, och den 25 maj 2007 invigs ett CBM-kontor i Umeå.
I april 2003 beslutade SLU:s styrelse att föra CBM till fakulteten för naturresurser och lantbruk, och ett motsvarande beslut vid Uppsala universitet har fört ned ansvaret för CBM till tekniska-naturvetenskapliga fakulteten.
Under ett drygt decennium har CBM vuxit ordentligt, både i verksamhet och ekonomi. Bokslutet för 1997 slutade på fem miljoner kr i omsättning, med en stab på tolv personer, varav flera på deltid. Budgeten för 2007 pekar på 39 miljoner kr och nu är omkring 45 personer direkt anställda av CBM. Med pengar som transfereras till externa mottagare är den årliga omsättningen betydligt högre, och uppskattningsvis är minst 300 personer involverade i CBM:s verksamhet på olika sätt.
Under hela tillväxtfasen har CBM varit en platt organisation, men i januari 2006 beslutades om en omorganisation, med införandet av sju chefer som var och en representerar ett ämnesområde, samt chefer för administration, information och utbildning, och en Alnarpschef.
Artiklarna och verksamheten
CBM:s verksamhet är mångformig, och kan kanske uppfattas som spretig, men faktum är att vårt utbud mycket väl svarar mot mångfaldskonventionens mål, artiklar och arbetsprogram. CBD:s mål står på tre ben: bevarande av biologisk mångfald, hållbart nyttjande, samt en rättvis fördelning av nyttan av mångfalden. Det hållbara nyttjandet är konventionens bärande idé, och CBM har medvetet inriktat sitt arbete på att nå detta komplexa mål. I CBD:s tappning betyder hållbarhet inte enbart ett långsiktigt bevarande av de resurser som nyttjas, utan att hela mångfalden bevaras i de ekosystem som hyser resurserna.
Konventionstexten rymmer tretton artiklar (faktaruta 2) som förmedlar kärnan i parternas åtagande. CBM:s verksamhet spänner över samtliga dessa artiklar. Forskningsprogrammet Include, som drivs i samarbete med bland annat Mistra, Riksantikvarieämbetet och Banverket för att skapa vägar och järnvägar som bättre tar hänsyn till omgivande biologisk mångfald, tillämpar den sektorsintegrering som artikel 6 efterlyser. Bevarandet av genetiska resurser ex situ, som artikel 9 handlar om, finns i genbanksnätverken SeedNet och SPGRC, i Programmet för odlad mångfald (POM), och utvecklas i Husdjursgenetiska programmet. Information riktad till allmänheten, i enlighet med artikel 13, återfinns i webbprojektet Ett myller av liv (www.bioresurs.uu.se/myller) och i Biodiverse, CBM:s husorgan med fyra nummer per år sedan 1996.
Alstrar kunskap
Ett annat sätt att sätta CBM:s verksamhet i ett större perspektiv är att beskriva vad vi gör för att stödja Sveriges genomförande av Mångfaldskonventionen. I första rummet bedriver CBM forskning som alstrar ny kunskap. Fortfarande är ledorden från regeringens proposition (interdisciplinära problemlösningar i ett samhällsperspektiv) vägledande. Det innebär att CBM:s forskning bedrivs i större program med flera utförande projekt vid olika institutioner runt om i landet, i nära samarbete med tänkta avnämare. Våra två stora forskningsprogram HagmarksMISTRA och Naturvårdskedjan syftar till hållbart nyttjande och bevarande i Sveriges skogar och odlingslandskap, medan det nu avslutade Miomboprojektet riktades mot nyttjande av torra tropiska skogar. Ett samarbete med respektive Mistra, Naturvårdsverket och Sida/Sarec har möjliggjort dessa forskningsprogram.
Mycket av den kunskap som efterfrågas i konventionsarbetet existerar redan, men den behöver hela tiden utvecklas, anpassas och ges nya perspektiv. CBM gör sådant arbete genom direkta uppdrag från myndigheter, exempelvis det nu pågående uppdraget från Naturvårdsverket om klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald, men även genom seminarier och doktorandkurser där vi blandar den akademiska kompetensen med myndighetsfolkets frågeställningar. En särskilt framgångsrik mötesplats är CBM:s årliga Mångfaldskonferens, som sedan 1998 turnerar genom landet. Vid förra höstens möte i Skövde avhandlades lokal förvaltning som en metod för att nå bättre hållbarhet.
Internationella insatser
Genom uppdrag från regeringen och dess centrala myndigheter, däribland Sida och Jordbruksverket, utför CBM en del av det direkta implementeringsarbetet. Det internationella magisterprogrammet, likaväl som kortkursen om genetiska resurser och immaterialrätt (GRIP) och genbanknätverket SeedNet:s workshop, bidrar till Sveriges teknologiöverföring till andra länder. Andra exempel på detta är att delar av Sidas stöd till utvecklingsländer och deras deltagande i konventionsarbetet kanaliseras genom SwedBio, som tydliggör kopplingen mellan hållbart nyttjande och fattigdomsbekämpning. Programmet för odlad mångfald identifierar hotade växtgenetiska resurser, och bygger en genbank för långsiktigt bevarande, medan Etnobiologiprojektet och Nationella programmet för traditionell etnobiologisk kunskap (NAPTEK) gör motsvarande för traditionell kunskap om hur biologisk mångfald använts i Sverige.
Slutligen bidrar CBM också till utvärderingen av landets genomförande av Mångfaldskonventionen. Under 2004 redovisade vi vad som gjorts för att bevara etnobiologisk kunskap, bekämpa skadliga främmande arter, och för att tillämpa miljökonsekvensbedömningar på ett fullödigt sätt. I samtliga fall gavs också rekommendationer om hur arbetet kan förbättras. Genom ett annat uppdrag från Naturvårdsverket gjorde CBM nyligen en analys av hur landet genomfört CBD:s alla artiklar och arbetsprogram, vilket utgjorde underlaget för Sveriges nationella rapportering till partsmötet.
Med detta specialnummer av Biodiverse vill vi ge en översikt över CBM:s verksamhet. De flesta av de program och projekt som nämnts ovan beskrivs närmare på följande sidor.