1. Vilket är ditt forskningsområde?

2. Pågående eller nyss avslutat projekt?

3. Var befinner sig CBM om fem år tror du?

4. Vad behöver hända inom forskning om biologisk mångfald i en femårsperiod framåt? Vilka kunskapsluckor finns, vad behöver hända med kunskapen som redan finns?

5. Beskriv ditt drömprojekt!

Mike Jones, på CBM i sex år:

1. Utbildning för hållbar utveckling, och naturresursförvaltning.

2. Widening Interdisciplinary Education for Sustainable Development – Ett Erasmus-projekt som avslutades förra året. Resultatet var en handbok för lärare i hållbar utveckling.

3. Att CBM är det ledande centret i Sverige för transdisciplinär forskning och utbildning i naturvård och biologisk mångfald.

4. Att forskare, praktiker och utbildare utvecklar sina kunskaper om komplexa system, och metoder för deltagande och implementering av strategier, för att få till stånd samverkan kring kunskapsproduktion. På så sätt kan vi skapa vägar för förändring som svar på klimat- och biodiversitetskrisen.

5. Transdisciplinär forskning om interaktionen mellan biologisk mångfald, klimat och FN:s klimatmål, på lokal administrativ nivå, för utveckling och implementering av lämpliga strategier.

Jörgen Wissman

Foto: Foto: Privat

Jörgen Wissman, på CBM i 12 år:

1. Ekologi, naturvårdsbiologi.

2. Triekol, Multifunktionell mjölk, Invasiva arter, Träd och grön infrastruktur, Lawn – gräsytor och biologisk mångfald i städer.

3. Vi har fler medarbetare, vi arbetar med liknande frågor som vi gör nu, men har svar på de frågor vi arbetar med idag.

4 Landskapsomvandlingen måste hejdas (det vill säga: vi måste hejda omvandlingen från jordbruksbygder till enbart växtodling, och att mellanbygder och skogsbygder växer igen, och skogsbruket intensifieras) annars är de flesta naturvårdsåtgärder och pengar som satsats bara konstgjord andning under ett tiotal år för de flesta rödlistade arter.

5. Att tillsammans med myndigheter, departement och politiker skapa ett övergripande mål som inte går att rucka på, som innebär att biologisk mångfald och dess livsmiljöer skall bevaras, på riktigt. Att man ser samhället och landskapet i ett holistiskt perspektiv inte bara som enstaka händelser eller arter för sig. Ett projekt som ökar förståelsen för att naturvård är en investering inte enbart en kostnad.

Diana Garavito bermudez

Foto: Annika Borg

Diana Garavito Bermudez, tidigare postdoktor på CBM mellan 2017 och 2019:

1. Mitt forskningsområde är pedagogik (inklusive beteendevetenskap).

2. Mitt post doc-projekt som slutade 2019 handlade om professionella lärandeprocesser i och om naturen och dess betydelse för hållbarhet och hållbar utveckling.

3. Jag hoppas att CBM bygger och utvecklar tvärvetenskaplig forskning, över olika discipliner bland sina medarbetare, vilket kan ge en bättre förståelse för samhällsutmaningarna vi har angående bevarande och förvaltning av biologisk- och biokulturell mångfald i olika samhällssektorer.

4. Först och främst behöver biologisk mångfald och andra viktiga miljöfrågor, som klimatförändringarna, bli samhällsfrågor på den politiska agendan. Det behöver prioriteras inte bara politiskt utan också ekonomiskt. När biologisk mångfald och klimatförändring erkänns som viktiga samhällsfrågor kommer man förhoppningsvis att bedriva en ny typ av överskridande forskning.

5. Att arbeta i ett tvärvetenskapligt projekt med fokus i samhällsfrågor och underlag till effektiva strategier för bevarande av biologisk mångfald och anpassning till klimatförändring, där jag kan använda min sakkunskap och erfarenhet inom pedagogik och beteendevetenskap.

Urban Emanuelsson, på CBM i 25 år:

1. Historisk ekologi, naturbetesmarker, fysisk planering.

2. Pågående: Naturbetesbaserad Nötköttsproduktion, Clima-Land (norsk-isländskt klimat- och betesprojekt), Skånelandens landskapshistoria.

3. Jag tror att CBM kommer att ha en samhällsinriktad planering vilket är bra, men samtidigt är jag rädd för att organisationen tappar sin biologiska grundkompetens. Det är viktigt att man är bra både på det samhällsvetenskapliga och det naturvetenskapliga. Annars har man ingen riktig relevans.

4. Fler forskare behöver få en dubbel kompetens inom både samhällsvetenskap och naturvetenskap. Det är först i och med det som nyskapande synteser och analyser kan göras. Det bedrevs tidigare en hel del grundläggande forskning om svenska naturtyper. Idag finns knappast denna breda kompetens kvar, och vi behöver kraftsamla för att inte tappa denna kunskap.

5. Personligen skulle det vara ett projekt som med hyggliga resurser och en bred forskarkompetens tar tag i frågan om de halvöppna beteslandskapens långa historia – alltså också före bönder kom in i bilden. Har megaherbivorer förmått hålla vissa landskap halvöppna innan tamdjuren? Hur har evolutionshistorien sett ut för de arter som idag i Sverige gynnas eller är helt beroende av naturbeten? Idag finns det så många avancerade redskap inom såväl genteknik som kvartärbiologi att vi skulle kunna komma mycket längre inom denna fråga, som är avgörande för hur en hel del naturvårdsstrategier skall/kan utformas.

Johnny de Jong, på CBM i ca 20 år:

1. Zooekologi, naturvårdsbiologi, mest med koppling till skogsbruk, infrastruktur. Artspecialist på fladdermöss.

2. Fladdermöss och vindkraft, fladdermöss och infrastruktur, fladdermöss och skogsbruk, landskapsplanering av skog, uttag av skogsbränsle, torvbruk m.m.

3. Om jag får välja så skulle CBM i framtiden vara:

• En oberoende organisation som svarar på remisser, deltar i diskussionsgrupper och möten med myndigheter där vi representerar oss själva.

• En organisation som arbetar brett med biologisk mångfald, många olika organismgrupper (många artexperter), många olika biotoper, med genetisk mångfald, med både vild och odlad mångfald.

4. Det viktiga är att forskningen har en stark koppling till användningen av naturen (skogsbruk, jordbruk, fiske, exploatering, torvbruk, gruvindustri m.m.). Vi vet inte vilket kunskapsbehov vi har om två år, därför måste allt ske i nära samarbete med brukarna. Forskningen bör inkludera fältarbete med studier av vad som faktiskt händer med olika organismer.

5. Mitt drömprojekt är:

• Flerårigt,

• Tvärvetenskapligt, gärna med ekonomer, jurister, miljökommunikation och jägmästare,

• Skogsbruksrelaterat,

• Inkluderar fältarbete och ekologiska studier av organismer,

• Kopplar starkt till aktuella markanvändningsproblem.

• Handlar om svensk naturvård.