I slutet av februari lämnade CBM in rapporten om MKB och biologisk mångfald till regeringen. Utredningen genomfördes som ett samarbete med MKB-centrum vid SLU. Efter en omfattande insamling och analys av MKB-dokument och intervjuer med olika aktörer drar CBM slutsatsen att biologisk mångfald inte hanteras på ett bra sätt.

Majoriteten av de MKB som görs i Sverige följer inte de rekommendationer som mångfaldskonventionen satt upp. Den största bristen är att konsekvensanalyser inte görs, att ett ekologiskt landskapsperspektiv saknas och att kumulativa effekter inte diskuteras. Vidare saknas oftast konkreta förslag till uppföljning och MKB-dokumenten tar inte heller upp vilken osäkerhet som finns i bedömningarna.

Det finns också en mängd mer generella brister i MKB som bristfälligt underlag, dålig källhänvisning och rörig struktur. CBM har lämnat ett antal förslag till regeringen på hur problemen kan lösas. Det krävs juridiska och administrativa förändringar och större satsningar på forskning, utbildning och information. Ett av huvudproblemen är bristen på koppling mellan forskning och praktik. En hel del relevant forskning pågår, men resultaten används inte inom MKB-processen. Det krävs också en uppryckning när det gäller kompetensen både hos myndigheter och hos konsulter. CBM vill utreda möjligheten att införa certifiering av konsulter. Tillämpningen av MKB varierar mycket mellan olika län och myndigheter. Var och en har sina egna rekommendationer och tolkningsförslag medan det saknas nationella riktlinjer. Slutsatsen blir att en rejäl uppryckning måste ske för att bibehålla trovärdigheten i MKB-processen. Rapporten, som nu är ute på remiss, finns tillgänglig på CBM:s hemsida.