Naturvård hanteras oftast världen över som en särskild sektor vid sidan om andra samhällssektorer. En del i arbetet är till exempel att sätta av skyddade områden. Detta är viktigt. Men arbe­tet med biologisk mångfald är bredare. Omsorgen om det som är alla arters gemensamma hem, det vill säga jorden, måste på olika sätt bli mer självklar i olika delar av samhället, även utanför den snävare naturvårdssektorn. Vi behö­ver åstadkomma det som kallas ”mainstreaming” av biologisk mångfald, vilket kan översättas som integrering på svenska. Det innebär att hänsyn till biologisk mångfald blir en självklar och normal del i produktion, konsumtion, livsstilar, planering och beslutsfattande, i privat och offentlig sektor och andra delar i samhället.

På senare år har också mainstreaming blivit en viktig utgångspunkt för CBM:s verksamhet. CBM arbetar med biologisk mångfald i relation till områ­den som jordbruk, skogsbruk, infrastruktur och bio­energi, där påverkan från och betydelsen av biologisk mångfald är direkt kopplad till markanvändning. Inom dessa områden arbetar vi i nära samarbete med myndigheter så att resultaten kan komma till användning. Ekologiska och kulturella perspektiv på olika gräsmarker, till exempel kraftledningsga­tor, gräsmattor, ängsmarker och slåtterängar, är ett specialområde på CBM. Ett annat specialområde är historisk ekologi och biologiskt kulturarv.

För att bättre förstå människors och samhällens hantering av biologisk mångfald har CBM satsat på en breddning av sin interna kompetens inom humaniora och samhällsvetenskap. Exempel på projekt är hur ekosystemtjänstbegreppet använts inom planering och beslutsfattande, styrmedel i skogslandskapet, villkoren för statstjänstemän att omsätta politiken kring urfolkskunskap i skyddade och brukade områden, hur jordbrukare som har naturen som arbetsplats tillägnar sig kunskap om biologisk mångfald, hur kunskap om biologisk mångfald formas av naturvårdsturism och hur värdet av biologisk mångfald kan utvärderas ur filo­sofisk synvinkel. En genomgående fråga i CBM:s forskning är uppdelningen i vad som uppfattas som kultur eller natur. Här har vi till exempel ett pro­jekt om kontroverser mellan natur- och kulturvård.

En utgångspunkt för utvecklingen av verksam­heten vid CBM är att forskningen om biologisk mångfald behöver breddas. Nya frågor behöver ställas som utgår från ett samhällsperspektiv – olika aktörers och sektorers syn på, behov av och påverkan på biologisk mångfald. Vi behöver fortsätta analysera människans direkta påverkan men också fokusera mekanismer för hur männis­kan indirekt påverkar och påverkas av biologisk mångfald. CBM ska vara med och problematisera hur samhället tar sig an andra miljöfrågor och dess inverkan på förutsättningarna att bevara biologisk mångfald. Naturvetenskap, humaniora, samhälls- och beteendevetenskap krävs i detta arbete, var för sig och tillsammans. Samverkan med aktörer utan­för akademin bidrar till nya forskningsfrågor och forskningsresultat som är praktiskt och politiskt relevanta.