När solcellsparker tar mark i anspråk förändras ofta förutsättningarna för platsens växt- och djurliv. Förändringarna kan medföra negativa effekter för den biologiska mångfalden, exempelvis till följd av att livsmiljöer förloras, att solpanelernas skuggor förändrar mikroklimatet i fältskiktet eller att barriäreffekter uppstår om parken stängslas in. Men i solcellsparker finns det även flera möjligheter att tillföra värden för biologisk mångfald genom anpassad skötsel eller genom att skapa nya naturmiljöer.

Många aktörer inom solcellsbranschen strävar efter att skapa värden för biologisk mångfald i sina solcellsparker, vissa med ambitionen att uppnå en neutral (No net loss) eller positiv nettoeffekt (Biodiversity net gain). För dessa aktörer rekommenderar jag, utifrån mina erfarenheter som miljökonsult inom bland annat solcellsbranschen, att utgå från följande principer:

1. Tillämpa hänsynshierarkin.
2. Beakta biologisk mångfald genom hela processen.
3. Utgå från platsens förutsättningar.
4. Följ upp och utvärdera.

1. Tillämpa hänsynshierarkin

Många som vill skapa goda förutsättningar för biologisk mångfald funderar direkt på vilka naturvärden som kan tillföras på en plats. Vilka värden som kan tillföras är viktigt, men det gäller att även ha med sig att det viktigaste steget för att skapa bra förutsättningar för biologisk mångfald oftast är att skydda och bevara befintliga värden. Börja därför alltid med att undersöka vilka naturvärden som redan finns, hur de kan skyddas, bevaras och eventuellt förstärkas.

För att effektivt tillvarata både befintliga naturvärden och platsens potential, tillämpa hänsynshierarkin. Hänsynshierarkin är ett verktyg för att minimera negativ påverkan på naturvärden av en exploatering, till exempel anläggning och drift av en solcellspark. Den består av fyra steg, som fastslår att negativ påverkan på naturvärden i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras, i tredje hand restaureras och som ett fjärde och sista steg kompenseras för.

Utöver att effektivisera arbetet med biologisk mångfald bidrar hänsynshierarkin till att minimera risker kopplade till biologisk mångfald. Till exempel genom att i ett tidigt skede välja bort platser där en etablering inte är lämplig.

Solcellsparker kan med rätt utformning och skötsel innebära möjligheter för biologisk mångfald.

Foto: Jan-Olof Helldin

2. Beakta biologisk mångfald genom hela processen

För att kunna tillämpa hänsynshierarkin behöver naturvärden beaktas genom hela processen kring en solcellspark, från planering till anläggning och drift. Här är det även viktigt att rätt kompetens involveras.

Planering – Om biologisk mångfald inte beaktas tidigt, i planeringsskedet av ett projekt, försvåras möjligheterna att skapa bra förutsättningar. Under planeringsfasen av en solcellspark kan påverkan på naturvärden undvikas och minimeras. Dessutom kan restaureringsåtgärder och åtgärder för att skapa nya värden planeras. Om kompensation är aktuellt (vilket ofta är fallet för den som vill uppnå No net loss eller Biodiversity net gain) kan även lämpliga kompensationsåtgärder planeras.

Anläggning – Under anläggningsfasen är det viktigt att minimera störningar och skador på mark, vatten samt växt- och djurliv. Det kan till exempel handla om att minimera markkompaktering, eller hålla skyddsavstånd till vattendrag och andra känsliga naturmiljöer.

Drift – Att utveckla naturvärden tar tid. De allra flesta naturtyper kräver dessutom skötsel. Ängsmarker blir till exempel artrika genom kontinuerligt slåtterbruk. Att endast så in ängsfröer och sedan låta marken sköta sig själv skapar inte förutsättningar för mångfald. Rätt skötsel under parkens drifttid är därför avgörande för att bevara, förstärka och utveckla naturvärden. En skötselplan för solcellsparkens naturvärden bör tas fram.

3. Utgå från platsens förutsättningar

Det finns ingen generell prioritering av vilka åtgärder som är bäst för biologisk mångfald. Vilka åtgärder som kan bidra med störst nytta beror istället på de platsspecifika förutsättningarna. Därför är det viktigt att skaffa kunskap om platsens förutsättningar tidigt i planeringen av en solcellspark. Undersök vilka naturvärden som finns på platsen idag. Här är naturvärdesinventering enligt svensk standard ett bra verktyg för att få en överblick.

Beakta även landskapsperspektivet – det vill säga vilka typer av naturmiljöer som finns i landskapet kring solcellsparken och hur de knyter an till platsen. Fundera på hur solcellsparken kan bidra till att stärka den gröna infrastrukturen, och därmed den biologiska mångfalden, ur ett lite större landskapsperspektiv.

Med utgångspunkt i platsens förutsättningar, sätt realistiska målbilder för vilka naturvärden som kan uppnås inom solcellsparken. Det är till exempel inte möjligt att skapa näringsfattiga, regelrätta slåtterängar på näringsrik jordbruksmark. I sådana fall kan det vara ett bättre alternativ att satsa på att etablera en örtrik gräsmark.

4. Följ upp och utvärdera

Slutligen, följ upp och utvärdera de åtgärder som genomförs. Genom utvärdering byggs ny, värdefull kunskap. Dessutom kan förbättringspotential identifieras. Dela gärna resultaten av uppföljningarna inom solenergibranschen för att bygga en gemensam kunskapsbank.

En mätmetod som är möjligt att använda för uppföljning och utvärdering av biologisk mångfald är Climb – en modell för att kvantitativt beräkna och värdera biologisk mångfald (läs mer på sidan 4). Climb kan användas för att ta fram nyckeltal för biologisk mångfald, till exempel biodiversitetsenheter per producerad effekt solenergi.

Stor potential att göra gott

Principerna ovan är tillämpningsbara för solcellsparker, men också för många andra typer av markexploateringar. För just solcellsbranschen, som är under stark tillväxt, är de speciellt relevanta att beakta eftersom det finns en stor potential att från starten sätta en god branschstandard där hänsyn till biologisk mångfald är naturligt integrerad i planerings- och driftsprocesser. Inom branschen finns generellt höga ambitioner kring hållbarhet. Dessutom anläggs många solcellsparker på mark som från början är av mycket liten betydelse för biologisk mångfald, framför allt åkermark. I solcellsparker finns sammanfattningsvis möjligheter att göra gott för både klimat och biologisk mångfald – om de planeras, utformas och sköts på rätt sätt.

Text: Ida Pettersson, Miljökonsult med fokus på biologisk mångfald, Ecogain