Tillkomsten av CBM 1995 var en del av det initiala svenska nationella arbetet med CBD och av den pågående miljödiskussionen i Sverige. CBM skulle ha kontaktytor både mot forskningen och samhäl­let och därigenom kunna fånga upp och förmedla behov, kunskap och forskning mellan olika delar av samhället. Genom åren har centrets storlek och inriktning varierat.

uppdraget – en överenskommelse mellan två universitet

CBM är ett centrum med fokus på forskning, sam­verkan och kommunikation. Enligt den överenskommelse mellan SLU och Uppsala universitet som styr CBM:s övergripande inriktning ska CBM fokusera det ”komplexa samspelet mellan biologisk mångfald och samhällsutveckling”. Överenskom­melsen ger CBM ett tydligt samhällsuppdrag. Vår vision handlar därför om hur vi tänker oss det sam­hällstillstånd vi vill att vår forskning, samverkan och kommunikation ska bidra till.

Styrning och finansiering

De båda universiteten får inblick i och styr verk­samheten genom en styrgrupp. En föreståndare är chef för den dagliga verksamheten och har samma ansvar och befogenheter som en prefekt. CBM är en fysiskt sammanhållen organisation till skillnad från en virtuell och nätverksbaserad, och vi sitter samlade i Ulls hus på SLU:s nya campus i Upp­sala. CBM har idag inte egna doktorander eller ett undervisningsuppdrag, men vi genomför fortbild­ningskurser, och forskarna medverkar i undervis­ning och doktorandhandledning på andra institu­tioner. Ca 25 anställda finns vid CBM. Projekten genomförs ofta i nätverk med forskare vid andra universitet. Basfinansiering kommer från SLU och Uppsala universitet och uppgår till ca 8,5 miljoner per år. Till det tillkommer extern finansiering, och omsättningen har i snitt varit 19-20 miljoner per år de senaste åren.

Forskningsfokus

I fokus för CBM:s forskning, i enlighet med uppdraget, ligger konkreta studier av människans samspel med ekosystemen med fokus på biologisk mångfald. Syftet är att förstå hur människans användning av marken (till exempel jord- och skogsbruk, infrastruktur och bioenergi) historiskt och idag, påverkar och påverkas av ekologiska pro­cesser och biologisk mångfald. Detta är avgörande kunskap för att idag kunna hållbart sköta, bevara och restaurera biologisk mångfald. Tvärvetenskap­liga perspektiv och metoder behövs för att forsk­ningsprojekt och uppdrag ska kunna fånga upp omfattningen av och variationen i interaktionen mellan ekologiska och samhälleliga processer.

God baskunskap och information om biologisk mångfald leder inte ensamt och automatiskt till miljöhänsyn. Det finns drivkrafter i samhället som till exempel konsumtion och ekonomisk tillväxt som också påverkar våra värderingar och hand­lingar. Människans normer, tänkande och hand­lande är därför viktiga delar i CBM:s forskning om biologisk mångfald. Humanistisk och samhällsve­tenskaplig kompetens är således avgörande att ha tillsammans med den naturvetenskapliga.

Som en fysisk och sammanhållen organisation arbetar vi dagligen över olika disciplingränser vilket ger en viktig grund för nytänkande. Att välja ut nyckelfrågor som gör skillnad för samhällets arbete med biologisk mångfald är av vikt för en organisa­tion av CBM:s storlek.

CBM vill stimulera en tvärvetenskaplig diskus¬sion om grundläggande frågor. 2017 har vi till exempel en seminarie¬serie, ”Conceptualisa¬tions of nature”, med syftet att diskutera hur vi skapar mening kring ett så vanligt begrepp som ”natur” och hur det påverkar våra synsätt och handlingar.

Foto: Johnny de Jong och Anna Maria Wremp. Montage: Annika Borg

Samverkan och målgrupper

Transdisciplinära arbetssätt är en viktig grund för CBM – det vill säga tvärvetenskap parad med kunskap från aktörer utanför akademin, till exempel från politiker och tjänstemän eller lokala brukare. Deras kunskap förs in i processen och blir en del av kunskapsproduktionen tillsammans med forskarnas.

Därför samarbetar vi på CBM med bland andra centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, Sametinget, ideella organisationer, enskilda brukare och museer. Att dessa aktörer deltar i att utforma frågeställningar, utföra forskning, tolka och til­lämpa resultat blir del av samverkansprocesser i form av en långsiktig dialog. CBM:s samverkan med aktörer utanför akademin bidrar med vik­tig kunskap i komplexa frågor som ofta inte kan belysas med traditionella forskningsmetoder. Samverkan är en integrerad del i de flesta av våra projekt och det ömsesidiga utbytet av kunskap är där centralt. Samverkan i denna tappning skapar politisk och praktisk relevans i CBM:s projekt, vi ser att detta arbetssätt bidrar till att resultaten från forskning och uppdrag blir använda i samhällets olika delar.

Många av rapporterna i CBM:s skriftserie är resultat av samverkan med aktörer utanför aka­demien. Resultaten blir på så sätt relevanta och användbara för aktörerna. Den årliga mångfalds­konferensen är likaså ett sätt att skapa en plattform för möten och diskussion om de inte sällan besvär­liga frågor som kommer med arbetet med biologisk mångfald. Ambitionen är att låta olika grupper mötas och dela sin syn på dessa viktiga frågor. Så den kommunikativa sidan av CBM:s verksamhet bär prägel av inte bara vetenskaplig publicering utan också en strävan att engagera och nå ut till relevanta professionella grupper med kunskap och med en möjlighet till problematisering – liksom arbetet med denna tidskrift, Biodiverse.

Framtiden

CBM:s uppdrag är omfattande och utmaningarna för biologisk mångfald är många. Vi arbetar för en mer säker, ökad och långsiktig basfinansiering till CBM. Att arbeta med samverkan, kommunika­tion och tvärvetenskap tar tid som inte alltid kan finansieras av forsknings- eller uppdragsmedel vilket betyder att basfinansiering är en viktig förutsättning. Vi fortsätter också att hitta nytän­kande i forskningen om biologisk mångfald som samhällsfråga.