Miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) har gjorts i Sverige i drygt 15 år. Sedan 1987 finns det inskrivet i Väglagen att MKB ska genomföras vid vissa projekt. För närvarande finns kravet på MKB reglerat i Miljöbalken (kap. 6) och i Plan- och bygglagen. I flera andra lagar, t.ex. Väglagen och Järnvägslagen, beskrivs nu när MKB ska göras enligt Miljöbalken. Varje år görs flera hundra MKB:er i Sverige. De görs i samband med planeringen rörande vägar, järnvägar, vindkraftverk, täktverksamhet, industrier och mycket annat. Dessutom görs MKB:er för översikts- och detaljplaner av de olika kommunerna.
Hänsyn togs även före CBD
Naturmiljön och biologisk mångfald har förstås funnits med som en viktig komponent ända från början. När Sverige skrev under Konventionen om biologisk mångfald (CBD), 1993, blev kravet att biologisk mångfald skulle behandlas i MKB ännu tydligare (se faktaruta). Det har nu gått tio år sedan konventionen skrevs under av Sverige. Frågan är om den har medfört någon förändring när det gäller hanteringen av biologisk mångfald i MKB. För att ta reda på detta har CBM fått i uppdrag av regeringen att utreda frågan. Uppdraget består av tre olika delar biologisk mångfald och MKB:er, spridningen av främmande arter (se Biodiverse nr 1/2003) och hur traditionell folklig kunskap ska kunna användas i naturresursförvaltningen (presenteras utförligare i kommande Biodiverse).
CBM föreslår lösningar
I regeringsuppdraget om MKB:er ska redovisas: 1. en analys av hur biologisk mångfald idag beskrivs i svenska MKB:er, 2. förslag till hur biologisk mångfald på ett bättre sätt kan beaktas, och 3. en bedömning av behov av underlagsdata, analysredskap och prediktionsmodeller för biologisk mångfald i MKB:er samt förslag på hur detta behov ska kunna mötas. Resultatet ska presenteras senast i november 2003.
För mer information om regeringsuppdraget kontakta gärna undertecknad.