Klimatet är viktigare än markanvändningen i fjällbiotoper, men även här kan nuvarande och historisk markanvändning ha större betydelse än vi vanligen tror.
Foto: Mats Hellmark
TEMA: BIOLOGISK MÅNGFALD Bevarande av biologisk mångfald handlar till stor del om att identifiera hot och hitta sätt att åtgärda dem. Det gäller att förstå vilka miljöfaktorer som skapar förutsättningar för arter och naturtyper och att urskilja de förändringar i miljön som försämrar förutsättningarna. Hittills har vi kunnat anta att det globala klimatet är en konstant miljöfaktor men den sanningen gäller inte längre.

Vi får dock inte glömma att även om klimatet ändras finns också övriga miljöförändringar kvar och effekter av klimat på biologisk mångfald måste alltså bedömas i relation till effekterna av andra omgivningsfaktorer, framför allt människans nyttjande av natur och naturresurser. Många former av nyttjande påverkar ekosystemen negativt. Exempel är åtskilligt av de areella näringarnas markanvändning, reglering av sjöar och vattendrag, nyttjande av havens resurser samt utsläpp till vatten och luft. Andra former av nyttjande är tvärtom nödvändiga för biologisk mångfald; det gäller främst traditionellt bruk av gamla människoskapade naturtyper i kulturlandskapet.

För att kunna bedöma hur klimatförändringar kommer att påverka biologisk mångfald måste effekter av klimat respektive av nyttjande analyseras integrerat. Två aspekter är särskilt viktiga.

Samband mellan klimatförändringar, nyttjande av naturresurser och biologisk mångfald. Blå pilar: samband hittills. Svarta pilar: Nya samband orsakade av klimatförändringar. En avgörande fråga för prediktion av klimat-effekter på en viss typ av biologisk mångfald: Vilken av de två tjocka pilarna är viktigast?

För det första kan klimateffekter maskeras av effekter av nyttjande. Många naturtyper är mycket starkt påverkade eller rentav skapade av människans markutnyttjande, och stora områden på jorden kan betraktas som rena kulturlandskap. Det innebär dels att effekterna av klimat verkligen kan vara små jämfört med effekterna av nyttjande, men också att de klimateffekter som trots allt finns kan vara svåra att upptäcka. En analys gjord av Lunds Universitet, CBM och ArtDatabanken visade exempelvis att 31 av 38 kärlväxter som modellerats med avseende på klimateffekter är helt beroende av människoskapade miljöer i Sverige.

För det andra kommer klimatförändringar med säkerhet att leda till modifierade brukningsmetoder och till nya former av nyttjande. Dessa förändringar i markanvändningen kan i sin tur få stora konsekvenser för biologisk mångfald, betydligt större än effekterna av klimatförändringen i sig. Exempelvis kommer skogsbrukets val av trädslag att ändras med ändrat klimat och de biologiska effekterna blir givetvis mycket olika beroende på om man ökar, exempelvis, inslaget av inhemska lövträd eller om man väljer främmande trädslag. Vi kan med andra ord i stor utsträckning välja hur vi låter klimatförändringar påverka biologisk mångfald, genom att vi väljer hur vi förändrar nyttjandet av naturen. Sambanden sammanfattas i figuren ovan. Givetvis finns det naturtyper där klimatet är viktigare än markanvändningen. Fjällbiotoper är ett exempel på det, men även här kan det tänkas att nuvarande och historisk markanvändning har större betydelse än vi vanligen tror.

Sammanfattningsvis är det viktigt att inse att människans påverkan på biologisk mångfald även framgent kommer att vara ytterst stark. Markanvändning som idag är negativ för biologisk mångfald kommer att vara det även i ett förändrat klimat. Utmaningen för naturvården är nu att förstå och förbereda sig på vilka ytterligare problem som klimatförändringarna kan tillföra, antingen genom direkta effekter eller genom våra val av anpassning till klimatförändringarna.

Referens: Wittver et al in press: Klimatförändringars effekt på biologisk mångfald med fokus på odlingslandskapet; Jordbruksverket Rapport