Riksdagen beslutade 1999 att ge Naturvårdsverket pengar till forskning för att precisera och utveckla dagens och framtidens miljömål. Regeringen inrättade en miljöforskningsnämnd inom Naturvårdsverket med uppgift att fördela de anslagna medlen.
I november i år beviljade nämnden CBM:s ansökan om pengar till forskningsprogrammet ”Naturvårdskedjan länkas ihop: Forskning för naturvårdens mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering”.
Syftet med Naturvårdskedjan är att åstadkomma ett effektivare naturvårdsarbete där forskning kring mål, styrmedel, skötselåtgärder och utvärdering knyts ihop till en helhet (se figuren). Hela arbetet kopplar till miljökvalitetsmålen, aktionsplanerna för biologisk mångfald och konkreta naturvårdsproblem.
Formulera miljömål
Kedjan startar med forskning kring formuleringen av miljömål. Mål för naturvårdsarbetet ska vara kvantifierbara och möjliga att utvärdera. Forskarna vill titta på historiska mönster, begränsande faktorer och tröskelvärden, samt vad samhället har för åsikter och värderingar när det gäller biologisk mångfald och naturvård. Detta ska ge verktyg för att formulera relevanta miljömål.
Utveckla styrmedel
Nästa länk i kedjan är att utveckla effektiva styrmedel (till exempel bidrag, subventioner, lagstiftning, information och utbildning) som kan bidra till implementeringen av de uppsatta målen. Sådana styrmedel ska vara väl anpassade till just naturvårdsinsatser och lätta att utvärdera. Fokus ligger på styrmedel inom skogs- och jordbrukslandskapet.
Effektiva skötselåtgärder
Den tredje länken är utvecklandet av kostnadseffektiva och naturvårdande skötselåtgärder. Genom att analysera hur den biologiska mångfalden påverkas av olika sätt att sköta skogsoch jordbruket, samt i skyddade om-råden, vill forskarna i programmet hitta de effektivaste skötselformerna.
Fyra länkar kopplas ihop i Naturvårdskedjan: mål, styrmedel, skötselåtgärder och utvärdering. Inom varje sådan länk finns fyra eller fem forskningsområden. Idag är sex projekt i Naturvårdskedjan igång (ej utsatta i figuren), projekt som alla spänner över flera av forskningsområdena. Hela forskningsprogrammet strävar efter tvärvetenskap och samarbete över projektgränser och mellan forskningsområden.
Utvärdering i samtliga led
Den fjärde och sista länken i kedjan fokuserar på utvärdering, till exempel indikatorer som utvärderingsmetod. Är det bra att använda sig av indikatorer i utvärderingen av naturvården? Hur effektiva är de indikatorer som används idag? Det behövs också nya indikatorer som inkluderar både biologiska och socioekonomiska faktorer.
Projekt med praktisk nytta
Mål, styrmedel, åtgärder och utvärdering utgör alltså de grundläggande länkarna i forskningsprogrammet. Inom dessa fyra länkar finns 17 prioriterade forskningsområden (se figur1) som idag rymmer sex forskningsprojekt. Ytterligare fem eller sex projekt kommer att komplettera programmet.
Naturvårdsproblem har ofta både socioekonomiska och biologiska dimensioner. Därför representerar forskningsprojekten både naturvetenskapen och samhällsvetenskapen. Projekten ska resultera i praktiska tillämpningar inom naturvården och utföras i samråd med potentiella avnämare. Utbytet med avnämare kommer att ske dels inom respektive projekt dels vid den årliga avnämarkonferensen.
Helhetssyn målet
För att helhetstänkandet ska genomsyra programmet, måste de olika projekten arbeta både sektorsövergripande och tvärvetenskapligt. Det är viktigt att samhällsvetenskapen och naturvetenskapen arbetar sida vid sida för att få ett så realistiskt och användbart resultat som möjligt.
I slutändan ska alla resultat från de olika projekten smältas samman till övergripande slutsatser och riktlinjer för naturvården.
En utgångspunkt för detta syntesarbete kan vara enskilda miljökvalitetsmål. I miljökvalitetsmålet ”Ett levande odlingslandskap” föreslås bland annat att arealen hävdad ängs- och betesmark ska öka samt att småbiotoper ska bevaras. I två av Naturvårdskedjans forskningsprojekt studeras om dessa mål verkligen ökar mångfalden (mål). Ett annat ägnar sig åt hur man kan få markägarna intresserade av att uppnå målet (styrmedel). I några andra projekt tittar man på hur jordbruksmarken ska skötas för att uppnå målet (åtgärder) och hur resultaten utvärderas och av vem (utvärdering).