Under 1997 använde bönderna i Sverige mer än 1500 ton bekämpningsmedel. Medlen sprids på ett sådant sätt att de kan förorena intillliggande ekosystem som därmed löper risk att påverkas negativt. Till exempel hittar man regelbundet bekämpningsmedelsrester i sjöar och rinnande vatten.
Moderna preparat också giftiga
Att bekämpningsmedel allvarligt kan påverka den biologiska mångfalden har vi goda exempel på från användningen av DDT och alkylkvicksilver (betningsmedel för utsäde). Dessa och andra äldre ämnen har idag ersatts av ämnen som bryts ner lättare i naturen. Moderna preparat kan dock också orsaka allvarliga förändringar av ekosystemen. De är nämligen giftiga för många vattenlevande organismer vid extremt låga koncentrationer, det kan röra sig om tiondelar av mikrogram (10-7) per liter.
Indirekt inverkan
Problemet kan förvärras genom att arter okänsliga för bekämpningsmedlens giftverkan påverkas indirekt. Hela ekosystemets struktur kan förändras då alla arter inom ett ekosystem är intimt sammankopplade genom olika interaktioner. Om antalet individer av en art minskar som en direkt följd av exponeringen så kommer flera andra grupper inom ekosystemet att påverkas, även om de inte direkt är känsliga för pesticiden i fråga, eftersom interaktionerna inom ekosystemet förändras.
Akvatiska ekosystem påverkas
Kunskapen om vad som händer med de akvatiska ekosystemen som helhet då de förorenas med bekämpningsmedel är fortfarande begränsad. För att studera detta använder man sig av experimentella ekosystem. De kan i korthet beskrivas som stora bassänger där ett naturligt samhälle på konstgjord väg etablerats. I dessa studier ser man tydligt att artsammansättningen inom flera organismgrupper påverkas när ekosystemen utsätts för bekämpningsmedel.
Sterilt landskap
Dammar och andra småvatten är viktiga habitat och tillflyktsorter för många landlevande och vattenlevande djur och växter i det annars ganska sterila och artfattiga åkerlandskapet. De utgör därför ett viktigt inslag för att bevara mångfalden i jordbrukslandskapet. Eftersom dessa ekosystem genom sitt läge ofta utsätts för bekämpningsmedel, är risken stor att jordbrukslandskapets redan hårt marginaliserade fauna och flora även utarmas genom direkta och indirekta gifteffekter. För att bidra till utvecklingen av mer hållbara brukningsmetoder är det därför viktigt att utreda mekanismerna bakom ekosystemeffekterna och klargöra vid vilka koncentrationer av bekämpningsmedelsrester som ekosystemen löper risk att påverkas.
Bilden illustrerar de sekundära effekterna i ett akvatiskt ekosystem som blivit utsatt för insektsmedel. Hela samhällsstrukturen förändras.