Förlusten av biologisk mångfald är ett betydligt mer komplext problem än den globala klimatförändringen. Varför finns det då ingen internationell expertpanel för biologisk mångfald, när det finns en för klimatproblematiken? Frågan ställdes i en signerad debattartikel i tidskriften Nature i somras (Loreau et al., Nature vol. 442, sid. 245–246). Författarna står i spetsen för ett antal politiskt aktiva forskare som vill se ett nytt internationellt organ för rådgivning om biologisk mångfald. I artikeln hävdar de att biologisk mångfald negligeras av det internationella politiska samfundet, men att detta kan ändras om informationskanalerna mellan forskare och beslutsfattare förbättras. De sneglar med avundsjuka på Klimatpanelens inflytande på politiker världen över.
Expertpanel för biodiversitet
Initiativet till en biologisk mångfald-panel har politisk förankring och engagerar bland andra Frankrikes president. Frankrike finansierar nu, tillsammans med Tyskland, en världsomfattande diskussion som leds av en styrgrupp med representanter från regeringar, forskarsammanslutningar och FN-organ. Gruppen kommer att presentera ett förslag under nästa sommar. Länder som stöder förslaget kommer sedan troligen föra fram det inom FN:s miljöprogram UNEP. Det är oklart vilket forum som slutligt kommer att ta ställning, men en viktig hållpunkt är partsmötet under konventionen om biologisk mångfald (CBD) som hålls i Tyskland 2008. Den tilltänkta panelen är känd under arbetsnamnet ”International mechanism of scientific expertise on biodiversity”, som förkortas med en även för FN-sammanhang ovanligt oinspirerande akronym – ”IMoSEB”.
Konsulteringen om IMoSEB utreder hur vi bättre kan förutse förändringar av biologisk mångfald och bedöma deras konsekvenser, och mer effektivt bidra till politiska beslut och det praktiska arbetet. Vad som inte riktigt framgår av Nature-artikeln är att under 2000–2005 pågick en världsomspännande utredning om just detta, vars proportioner och status i mycket påminde om Klimatpanelens. Det handlade om det FN-stödda forskningsprogrammet Millennium Ecosystem Assessment (MA), som studerade ekosystemens utveckling och betydelsen av förändringar för det mänskliga välbefinnandet. Resultaten var minst sagt alarmerande, men programmet föreslog också angreppssätt och åtgärder för att vända trenden.
Den politiska responsen på MA motsäger så här långt Nature-artikelns tes att framstegen kommer om politikerna bara får bättre tillgång till information. Problemet är snarare att många regeringar vill spela ned betydelsen av vetenskapliga bedömningar. Vid CBD:s möten märks en misstänksamhet gentemot oberoende forskare, mycket för att de tenderar att komma med obekväma resultat, och för många U-länder representerar de dessutom ofta de forna kolonialmakterna. Deltagandet av forskare från U-länder i MA har sannolikt stärkt det allmänna politiska stödet för programmet.
IMoSEB:s exekutiva kommitté arbetar med att forma en fungerande panel för biologisk mångfald. Kommittén är utsedd av den internationella styrgruppen ISC. Foto: seketariatet för IMoSEB-konsultation
Organisation på rätt nivå
I diskussionen har många påpekat att en eventuell panel för biologisk mångfald bör organiseras så att den kan behandla frågan på olika skalnivåer. Detta skulle kunna innebära att en övergripande global panel behöver stöttas av regionala underorgan, som kan förankra kunskapsinhämtningen och också föra ut relevant kunskap på lämplig skalnivå. Millennium Ecosystem Assessment har här framhållits som en modell att bygga vidare på. I programmet sammanfogades kunskap från lokala studier och presenterades på aggregerad global nivå. Utvärderingen av MA under 2007 bör därför kunna ge ett värdefullt bidrag till diskussionen om IMoSEB.
Andra har tvekat inför att tillskapa nya organ, eftersom det redan finns rådgivande instanser inom naturvårdskonventionerna. Inom CBD finns ett vetenskapligt-tekniskt organ, Subsidiary Body of Scientific, Technical and Technological Advice (SBSTTA), som lämnar förslag till beslut om delar av konventionens arbetsområde. Den vetenskapliga halten i SBSTTA:s arbete har sjunkit sedan tillkom sten, och detta har föranlett en vilja att reformera SBSTTA för att bättre tjäna som brygga mellan vetenskap och politik.
Det svenska engagemanget
Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald arbetar inom CBD, främst SBSTTA, där vi representerar Sverige och verkar för att besluten ska genomlysas av en grundlig vetenskaplig analys. Rådet håller med om att SBSTTA inte fungerar och tycker det är bra att frågan diskuteras, men vi tror att kruxet framför allt ligger i skillnader i synen på oberoende expertis. Rådet har betonat att eventuella nya organ bör utformas så att de stärker forskningskapaciteten i utvecklingsländer. Detta är viktigt både för sakens egen skull och för att stärka vetenskapens inflytande i dessa länder. För att säkra sitt inflytande kan en eventuell IMoSEB behöva utse deltagare delvis utifrån geografisk eller politisk representativitet, och inte enbart på vetenskapliga meriter.
Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald är representerat i styrgruppen för konsultationen om IMoSEB. Styrgruppen träffades första gången i februari 2006 och planerar att hålla ett andra, avslutande möte i juni 2007 för att komma överens om förslag och rekommendationer till de politiska organen. Rådet rapporterar fortlöpande till regeringskansliet, som blir de som kommer att få ta ställning till det kommande förslaget. Rådet söker nu kontakt med forskare i Sverige och utomlands som har erfarenheter och idéer att tillföra diskussionerna.