Foto: Urban Emanuelsson

Forskare vid Lunds universitet har gjort en omfattande undersökning av 32 anlagda våtmarker i nordvästra Skåne och Halland. Resultaten visar att våtmarkerna innehåller gott om värdefulla bakterier, som gör en stor insats för reningsarbetet i jordbrukslandskapet.

Sverige har som nationellt miljömål att till år 2010 skapa 12 000 hektar våtmarker. Trots att samhället gör stora satsningar på att anlägga nya våtmarker, saknas djupare kunskap om våtmarkernas förmåga att rensa bort läckande näringsämnen och föroreningar från främst jordbruket.

– Man vet att våtmarker fungerar som ett slags reningsverk, men ingen vet egentligen hur deras effektivitet varierar med olika faktorer, exempelvis vilka bakterier som finns i våtmarkerna, berättar forskaren Susann Milenkovski.

Milenkovski har studerat hur kväve tas omhand i våtmarkerna. Kväve är ett näringsämne som läcker ut från åkrarna och orsakar problem med algblomning och syrebrist i sjöar och hav. I våtmarkerna finns ett stort antal olika bakterier som fångar upp kvävet och omvandlar det från näringsformen nitrat till ofarlig kvävgas.

Milenkovski har också undersökt om rester av bekämpningsmedel mot skadeinsekter, ogräs och svamp i jordbruket skulle kunna skada bakteriesamhällena i våtmarkerna. Så verkar dock inte vara fallet utifrån de aktuella mätningarna.