Samarbetet mellan fladdermöss och växter är en evolutionär framgångssaga som rymmer mängder med spännande ekologiska anpassningar. Samevolutionen har utvecklats vid flera tillfällen oberoende av varandra på olika delar av jorden. Att locka till sig fladdermöss kostar mycket energi för växterna eftersom det förutsätter en rejäl belöning för att energibudgeten ska gå ihop med fladdermössens energikrävande födosök. Växterna tvingas därför utveckla mycket nektar eller massor av ståndare i kombination med stora blommor och starka dofter. Trots detta finns fladdermuspollinerade arter inom ett stort antal växtfamiljer, till exempel ärtväxter, rosväxter, kaktusar, ananasväxter och ljungväxter. Sammanlagt är mer än 250 växtsläkten i den tropiska och subtropiska delen av världen mer eller mindre beroende av fladdermöss. Det finns till och med växter som utvecklat samarbete och blivit beroende av en enda fladdermusart. Ett exempel på detta är Musa acuminata, en av ursprungsarterna till vår ätliga banan, som bara pollineras av en art av flygande hund (Macroglossus sobrinus). För växterna överväger ofta vinsten av fladdermuspollinering över kostnaderna. Fladdermössen kan transportera stora mängder pollen och sprida dem över vidsträckta områden, och för växtarter som förekommer i låga tätheter eller där insektstillgången är begränsad, till exempel i bergsområden, är fladdermöss en perfekt lösning. Även fladdermössen har tvingats utveckla en del specialanpassningar för att maximera vinsten, som exempelvis en smal och förlängd nos och en extremt lång tunga försedd med små utskott för att maximera nektarintaget under den korta tid blomman besöks. En del fladdermöss kan, likt kolibrier, stå stilla i luften och ryttla framför blomman när de slickar i sig nektar.
400 viktiga produkter beroende av fladdermöss
Jämfört med insektspollinatörerna är förstås fladdermössen i minoritet, men å andra sidan finns ett antal växtarter som helt specialiserat sig på fladdermössen. Mer än 400 viktiga produkter från drygt 160 växtarter är helt eller delvis beroende av fladdermuspollinering och fruktspridning. Detta inkluderar till exempel träd som används för timmer, fibrer eller tanniner som har stor betydelse för världsekonomin, men också andra mindre kända produkter som används mer lokalt som medicin eller mat. Ett exempel, utöver durian, på en kommersiellt mycket värdefull produkt som är beroende av fladdermöss, är petai (Parcia speciosa och P. javanica) som används i matlagning i Sydostasien. Ett annat exempel är frukten duku (Lancium domesticum). Det ekonomiska värdet av dessa tre tillsammans har uppskattats till 4 miljoner dollar per år enbart i Indonesien. I Malaysia, som är en stor exportör av timmer, är 12 av de viktigaste träden beroende av fladdermöss för spridning av frukter och frön. I Australien är vissa eukalyptusträd fladdermuspollinerade. Ett annat exempel på en viktig trädart som pollineras av fladdermöss är kapok (Ceipa pentandra), som används för fibrer och medicin. I Afrika och Sydamerika pollineras trädet av ett flertal fladdermusarter. På Samoa är dock trädet helt beroende av en enda fladdermusart, nämligen Pteropus tonganus, en flygande hund som är väl spridd på öar i Stilla havet, men på flera öar är det den enda fladdermusarten. I Mellanamerika är många kaktusar med ätliga frukter fladdermuspollinerade, och framställning av tequila baseras på den fladdermuspollinerade Agave tequilana.