Kan man värdera biologisk mångfald i kronor och ören, och är det överhuvudtaget relevant? Frågan är komplicerad och har inga enkla svar, och det finns flera ekonomiska metoder som i olika utsträckning kan användas för monetär värdering av biologisk mångfald. Konjunkturinstitutet gjorde 2007 en sammanställning över sådana metoder och identifierar i sin rapport tre huvudsakliga motiv för att värdera biologisk mångfald: Att synliggöra värden relaterade till biologisk mångfald, att förbättra samhällsekonomiska konsekvensanalyser, och att skapa bättre underlag för miljöbudgetering. I rapporten konstateras också att begreppet ekosystemtjänster är centralt för ekonomisk värdering av biologisk mångfald.
Hur mycket är du beredd att betala?
Att värdera biologisk mångfald kan tyckas vara som att jämföra äpplen och päron med hjälp av pengar. I realiteten tvingas vi dock ständigt till sådana jämförelser när vi gör prioriteringar.
Knut Per Hasund är miljöekonom och forskare på SLU. Han har arbetat med en metod för värdering av biologisk mångfald som utgår från befolkningens betalningsvilja. Hur högt värderar människor biologisk mångfald när den ställs mot andra intressen som privat konsumtion eller skolor, sjukvård och nya bostäder? Vi har ju alla begränsat med pengar, och om vi gör en medveten värdering kan vi fatta bättre beslut. Ska vi odla upp ytterligare en hektar natur för att få mer mat, eller inte? Knut Per Hasund skiljer på totalvärde och marginalvärde.
– Vi kan värdera marginalerna, alltså vissa förändringar av naturens funktioner. Är det värt fem miljarder för oss att bevara hälften av Sveriges naturbetesmarker eller är det värt en halv miljard? Sådana avväganden måste vi ständigt göra i praktisk politik. Att värdera biologisk mångfald som helhet är däremot inte meningsfullt, varken ekonomiskt eller på andra sätt. Vad är värdet av hela världens biologiska mångfald? Vi kan ju inte leva utan den. Skulle alla jordens arter försvinna gör ju vi det också.
Stor användbarhet
Ekonomisk miljövärdering är ett relativt nytt område som dök upp i slutet av sjuttiotalet. Idag är det vetenskapligt och praktiskt väletablerat framför allt i USA men i ökande omfattning även i andra länder. En av de stora tillämpningarna finns i miljökonsekvensbeskrivningar. I USA används miljövärdering både i domstolsbeslut och i myndighetsbeslut. En ansökan om att få bygga en damm kan avslås med motiveringen att värdet av den biologiska mångfalden är högre än den ekonomiska vinsten från det planerade kraftverket. Flera exempel på den här typen av miljövärdering finns också från Sverige. Till exempel kan inkomsterna från avverkning av ett skogsområde ställas mot områdets rekreationsvärde som naturreservat.
– Många politiker, tjänstemän och andra debattörer vill värna om biologisk mångfald och famlar efter argument. Budskapet får en helt annan tyngd när man med vetenskapliga studier kan visa att det finns en efterfrågan och en betalningsvilja för att till exempel bevara jordbrukslandskapet eller kulturlandskapet, förklarar Knut Per Hasund.
Oljekatastrof banar väg
I USA kom det stora genombrottet för värdering av biologisk mångfald i samband med förlisningen av oljetankern Exxon Valdez utanför Alaska, en av de största oljekatastroferna i modern tid. Till att börja med ställdes stora skadeståndskrav på företaget Exxon för saneringskostnaderna. Men därutöver framförde också staten Alaska (som företrädde miljöorganisationer och befolkningen) skadeståndskrav för att olyckan förstört den biologiska mångfalden. En tuff rättsprocess tog sin början och slutade med att domstolen slog fast att så kallade existensvärden faktiskt existerar och att vissa metoder för att mäta dessa är användbara om det görs på rätt sätt. Efter Exxon Valdez-processen blev den här typen av metoder och ekonomiska värderingar legitima och inkorporerade i amerikansk lagstiftning.
Nackdelarna med miljövärdering är kopplade till deras subjektiva natur. Den här typen av undersökningar är svåra att göra, vilket ställer stora krav på utföraren och medför en risk för missvisande resultat. En annan fara är att människor är ovana vid att reflektera över den här typen av värderingar. Vi vet oftast hur mycket vi är beredda att betala för kommersiella produkter, men hur mycket är det värt för mig personligen att bevara till exempel strandängarna på Gotland? Tio kronor? Femhundra kronor? Ytterligare en svårighet ligger förstås i att någonting mångdimensionellt mäts i endimensionella termer. Naturen kanske inte alltid låter sig beskrivas riktigt så enkelt. Åtminstone inte så att alla håller med.