För det första att det inte är konstigt att det så ofta blir fel i biståndet. Så många faktorer som det finns som påverkar det som sker, och så många av dessa som inte går att kontrollera. Och för det andra – varför fortsätter man då så envetet att göra om samma misstag hela tiden. Trots att det finns så stor erfarenhet och kunskap om vad som kan gå snett och varför – men också om vad man faktiskt kan göra för att åtminstone skapa goda förutsättningar.

Fattigdomsbekämpning

Boken är diger och greppar över ett brett fält – ja försöker täcka in årtionden av erfarenheter av planering och genomförande av olika projekt för landsbygdsutveckling. Detta mot en bakgrund av att en ökande proportion av befolkningar nu finns i städer (även om också landsbygdsbefolkningen ökar i faktiska tal) – städer som är beroende av landsbygden för bl a mat, vatten och för att dumpa sitt ökande avfall. Boken trycker därför på att landsbygdsutveckling inte kan ses isolerat från städernas utveckling, och att ett genomtänkt brukande av naturresurserna är centralt.

Ett stort antal fallstudier från Afrika, Latinamerika och Asien presenteras och analyseras, och erfarenheter från användning av olika planeringsverktyg sammanfattas och diskuteras. Detta innefattar t.ex. konventionella och kvantitativa angreppssätt som fysisk riksplanering, mark- och jordanalyser, vegetationsstudier, och miljökonsekvensbedömningar. Tyngden i boken ligger dock på mer innovativa verktyg och synsätt. I den omfattande genomgången presenteras t.ex. olika metoder för deltagande planering (en direkt och aktiv involvering av berörda lokalsamhällen i planering och genomförande), och erfarenheterna av dessa olika metoder analyseras.

Strävan mot hållbarhet

Fördelarna med att utgå från ett ”sustainable livelihoods”-koncept (se faktarutan) snarare än mer snäva definitioner av fattigdom framhävs starkt. Erfarenheter och (främst) fördelar med en ökad decentralisering tas också fram, tillsammans med vikten av att bygga kapaciteten och stärka institutioner på alla olika nivåer – inte minst den lokala nivån.

Det mesta av det som presenteras finns redan beskrivet på annat håll, så särskilt mycket ”nytt” – i enskildheterna – kommer inte fram i denna bok. Däremot är den på många sätt att betrakta som en mycket gedigen och bra sammanställning av ”fronten” vad gäller er farenheter från planering av utvecklings- och landsbygdsprojekt, och ger därför en bra introduktion till både de olika angreppssätt och metoder som har använts och de som fortfarande används. Och även om bokens fokus helt klart ligger på tredje världen och dess problem så är – eller skulle kunna vara – de verktyg och koncept som beskrivs minst lika relevanta för landsbygdsplanering och naturresursbrukande i Sverige.