sälg, asp och björk
– Detta med att skriva en bok om något trädslag och dess värld av myllrande liv låg mig i hågen och började egentligen som ett tankefrö redan för ca 25 år sedan. Det har lekt i hågen sedan dess. Det berättar Bengt Ehnström, författare till böckerna i serien om de kryp som lever i och av vissa träd. Han började tidigt intressera sig för entomologi.
– I säkert 60 års tid har jag varit intresserad av sälg och av pollinering. Sedan länge har jag uppmärksammat och oroats över bristen på grova gamla sälgar. Sälgen är den första växt i vårt landskap som på våren massproducerar nektar och pollen vid en tid på året då det finns oerhört lite tillgång i övrigt för viktiga pollinatörer.
Bengt har en rätt unik kombination av stora kunskaper inom botanik och entomologi. En stark drivkraft för honom har varit att försöka förstå grunden till den biologiska mångfalden i naturskogen. När det blev tal om att göra en bok om sälgen var CBM en passande samarbetspartner. Sälgboken blev den första i bokserien om träd och deras biologiska mångfald som är ett samarbete mellan CBM, Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen.
– En väldigt viktig sak i arbetet var att få tag på en bra illustratör, berättar Bengt. Martin Holmer var en gammal student till mig och det föll sig lika trevligt som naturligt att vi skulle jobba ihop i detta projekt. Genom att samarbeta kan jag och Martin nå ut med hur fascinerande, viktigt och angeläget det är med dessa arter – och hur akut läget är för vissa av dem och i förlängningen den biologiska mångfalden. Vi kan samla och presentera en rad olika insekter, mossor, lavar, och svampar, göra dem levande i texter och i dessa vackra akvareller som är en smekning för ögat.
Aspen är ett trädslag som också är lite förföljt i landskapet. Men för en entomolog är aspen oerhört intressant, tycker Bengt. Så efter tre år, 2012, fanns boken om asp färdig. Fyra år därefter kom Björkboken, om ytterligare ett träd som har mycket att berätta. Bengt Ehnström pensionerades från SLU för åtta år sedan vid 67 års ålder. Nu planerar han för nästa trädbok.
Martin Holmer utbildade sig till civiljägmästare och fick genom det en bra biologisk grund som varit till stor nytta för honom i yrkeslivet. Sedan 1980 har han varit illustratör med naturen i fokus. Vad är då hans drivkraft? Inte pengarna i alla fall, skrattar han, för då hade han lagt av för länge sen. Nej, han tycker det bara är så roligt att teckna och måla och berätta i bild. Att utmanas och försöka bli skickligare i det han gör är också en viktig drivkraft. Intresset för naturvård har funnits hos honom långt innan begreppet biologisk mångfald blev vanligt.
I sina illustrationer får han en fantastisk möjlighet att visa på olika arters liv och villkor, och hur deras liv hänger samman. Han är ofta ute i skog och mark och studerar det han ska illustrera. Det är ett sätt att göra teckningarna av olika arter levande, i kombination med att rita av exemplar av dem som han har framför sig i samlingar.
– Många av insekterna som presenteras i trädböckerna är sällsynta och svåra att få syn på, och det skulle kanske ta ett decennium av intensivt letande att få syn på merparten i dem för våra läsare. Men i böckerna kan man nu få en samlad bild av alla dessa små varelser som tillsammans utgör en lika viktig som fascinerande värld. Det är oerhört viktigt att tillgängliggöra kunskap, tycker Martin. Sammanfattar man inte kunskap på det här sättet är risken att den försvinner.
nybyggarliv i vilhelmina
Tänk att ta ett kliv från slutet av vägen, in i skogen, gå ytterligare flera mil. I handen en yxa, en kniv, spade och hacka. Kanske en ko i släptåg. Där, på en plätt skattebefriad mark, ska du sedan röja en åker, bygga ett hus och skapa dig ett liv. Det var verkligheten för de nybyggare som koloniserade Norrlands inland från 1600- talet ända in på 1900-talet. Rolf Kjellström är mannen som sammanställer och hittills har skrivit fem böcker om nybyggarlivet i Vilhelmina socken.
Här beskrivs hur nybyggarna nyttjat träd och växter i den omgivande naturen, hur de jagat, hållit husdjur, brukat jorden, byggt sina hus och handlat med varandra. Det finns inte många andra platser i världen där människors första möte med den vilda naturen och deras arbete att skapa sig ett liv och utkomst har bevarats så som här. Nybyggarlivet i Norrlands inland försiggick och dokumenterades trots allt bara för några generationer sedan. Men att läsa arkivanteckningar är kanske inte vad var och en gör, så för att göra denna kunskap tillgänglig var det nödvändigt att bearbeta den.
Den mesta informationen är hämtad från handskrivna folklivsuppteckningar i arkivet på Institutet för språk och folkminnen och det har varit ett digert arbete att gå igenom och systematisera allt detta material. Rolf Kjellström drivs av en vilja att förmedla kunskap – som annars inte är så lättillgänglig – till alla intresserade på ett tillgängligt och förståeligt sätt.
– Jag bar på tanken att skriva dessa böcker i över tre decennier. Men det var först när jag fyllt 70 år och gått i pension som jag tog tag i detta arbete. Just då möjliggjorde ett samarbete med CBM skrivarbetet genom medel från forskningsprogrammet Naptek.
Det var åtta år sedan och Rolf har skrivit varje dag sedan dess. Rolf är etnograf och etnolog, uppvuxen i Kalmar, och fick kontakt med och känsla för fjällbygderna när han från 10-årsåldern vid flera tillfällen kom att vistas på sjukhus och sanatorier i Lappland. En stor del av det material som Rolf har använt sig av upptecknades och samlades in av Nils Eriksson, född 1901 i Vilhelmina socken. Han var lärare och rektor, som började uppteckna seder och bruk från sin samtid. Sammantaget fyller Nils Erikssons samlingar i Institutet för språk och folkminnen, bland annat över 11 600 handskrivna kvartoblad och över 1000 teckningar.
– En del av mitt arbete är för att visa uppskattning för detta enorma jobb som Nils Eriksson gjorde. Där finns en sådan mängd kunskap som borde tas tillvara och spridas till andra människor. När han började arbeta med materialet förstod han hur omfattande det var, och tänkte att det här blir nog ett par böcker. I vinter planeras publicering av den sjätte delen, som ska handla om traditioner. Men hur har han orkat hålla en sådan intensiv takt i skrivandet?
– Det är ingen konst att ha en sådan arbetsdisciplin när man tycker det är så roligt!