Kan du berätta om ert verktyg att utvärdera ekosystemtjänster på Riksbyggen och hur det kom till?

Det stod i vår strategiska plan att vi skulle bygga på hållbar mark. Det behövde konkretiseras, och jag undersökte vägar att jobba med det i praktiken. Jag läste om TEEB:s (The economics of ecosystems & biodiversity) arbete med att värdera ekosystem­tjänster. Så kom jag i kontakt med Sweco och vi utvecklade tillsammans det här verktyget för att utvärdera ekosystemtjänster. Arbetet går till så att vi tittar på den mark som är aktuell för exploatering och analyserar vilka värden som finns där i nuvarande till­stånd och vilka ekosystemtjänster som finns och nyttjas idag. Vi går igenom 16 olika ekosystemtjänster som vi valt utifrån att det är urban miljö vi jobbar i. För varje ekosystemtjänst analyserar vi värdet av den före exploatering och hur vi kan bibehålla eller återskapa den vid exploateringen. Om vi inte kom­mer upp i samma nivå av värden från ekosystemtjänster som vi hade innan projektet så bygger vi inte på marken. Verktyget innebär att våra projektle­dare, ofta tillsammans med landskaps­arkitekter, tittar på marken utifrån en viss ram och vanligen vidtar en massa åtgärder som man annars inte skulle ha gjort. Det kan till exempel bli gröna tak, genomsläppliga ytor, dammar och så vidare – det blir som ett helt pussel som innebär att summan av ekosystemtjänsterna alltid blir högre sedan vi byggt än de var innan.

Hur länge har ni använt verktyget och hur ser era erfarenheter ut?

Vi har använt det i två år nu. Det fina är att vi börjar få en förståelse hos projektledarna, vi har fått en medvetenhet och en dialog om vad naturen gör för nyttor. Projektledarna har lärt sig vad ekosys­temtjänster är, och varför man sätter på ett grönt tak eller bygger en liten damm. I och med det här verktyget har projektledaren och landskapsarki­tekten fått ett gemensamt språk, och de kan prata med varandra. Projektledarna lägger till många åtgärder och aktiviteter som de inte tänkte på innan, eftersom de förstår varför det är bra. Det skapar nya kreativa lösningar.

Alla Riksbyggens senaste projekt under ca två år har gått igenom processen med ekosystemtjänst­värdering. Ibland har vi skickat tillbaka projekten och projektledarna har fått göra om vissa saker. Jag kan inte se att det skapat några extra kostnader, det har tvärtom bidragit till mer kreativitet och skapat mervärden. Det tycker jag är häftigt, det behöver inte kosta mer – man tänker till en extra gång och gör saker man kanske inte gjorde tidigare. Vi har ännu inte hunnit analysera resultatet av våra projekt med ekosystemtjänstvärdering. Vi analyserar pro­jekten dels när vi ska köpa mark och dels när vi ska säljstarta, då projekteringen är färdig. Snart borde de första projekten vara färdigbyggda.

Metoden ger oss redskap att bli mer nyanserade i dialogen om värden. Det kan till exempel hända att vi projekterar i ett område där några inte vill att man ska bygga på grund av naturvärden. Då kan vi visa att med våra projekt kan vi skapa rekreation och estetiska värden som inte funnits där tidigare. Det blir en intressant dialog om vad det är man egentli­gen gör istället för att bara vara för eller emot. Det skapar otroligt mycket mer kunskap, skulle jag säga.

Men vi är inte riktigt hemma än, utan nu funderar vi på vad vi behöver utveckla. Än så länge värderar vi till exempel inte nyttan av nya ekosys­temtjänster som vi skapar. Vi börjar också titta på hur vi kan styra så att vi skapar sådant som verkli­gen ger nyttor. Nya grönytor till exempel – hur ser vi till att de verkligen ger mervärden?

Det är väl också en fördel med verktyget, att det är levande och kan utvecklas?

Ja, vi är väldigt nöjda, både jag som hållbarhetschef och våra projektledare. Vi har bara haft en pro­jektledare som inte riktigt förstått nyttan med det, men då kom vi in sent i projektet, när vi inte hade så stora möjligheter att påverka utformningen. De allra flesta andra har varit väldigt positiva.