Ingmar Messing har en bakgrund som forskare i markfysik vid SLU och har engagerat sig i debatten om exploatering av jordbruksmark. Han lyfter vikten av att kunna återställa marken eftersom våra odlingsjordar är en värdefull resurs ur både nationellt och globalt perspektiv som tagit lång tid att bildas.
– Om vi tar jordarna på lerslätten runt Uppsala som exempel så uppstod de i slutet av istiden när isälvar spred mängder av eroderade partiklar ut på ishavsbotten. Sedan höjde sig marken och materialet omlagrades till ett tjockt lager av lera. När växter började växa in anrikades det organiska materialet i marken, vilket satte fart på mikrolivet som i sin tur frigjorde näring som kunde tas upp av andra växter.
Åkerjordarna har sedan utvecklats vidare av oss människor under århundraden.
– När jordbruket började använda plogar så blandades det organiska materialet ned till ett större djup på 20-30 centimeter – det som vi kallar matjord. Åkermarken har också dikats ner till en meters djup för att få en bra balans mellan luft, vatten och partiklar, vilket gör att växternas rötter kan nå mer vatten, förklarar han.
Han ser flera problem med att bygga och asfaltera på åkermark om man senare skulle vilja återställa marken. Om det är ens är möjligt varierar också beroende på typ av exploatering.
– Packningsskador kan uppstå som gör att det blir sämre förhållanden mellan luft, vatten och partiklar. Jorden kan också förorenas genom verksamhet eller dagvatten så att jorden måste renas. Om man lägger asfalt och byggnadsgrunder får mikroorganismer och maskar inte tillgång till nytt organiskt material, vilket leder till att deras aktivitet hämmas och marken utarmas.
– Är det byggnationer av hus med källare skapas stora hålrum som behöver fyllas igen eller planas ut om man skulle behöva återställa marken till åkermark. I företagsområden kan markpackning och föroreningar vara påtagliga. Parker och idrottsplatser kan vara lättare att återställa.
– Dessutom finns socioekonomiska faktorer, som privata ägare, boendemiljöer och kostnader, som kan göra att det i princip är omöjligt att återställa marken.
Att återställa en odlingsjord är svårt och kan ta lång tid, och det behövs mer forskning om detta.
– Har man packat jorden och tryckt sönder mikrostrukturen måste man luckra med djupgående redskap och blanda ner organiskt material, så att rötterna får en chans att söka sig ner och få liv i jorden igen. Man måste också tillföra ett matjordslager ovanpå. I många fall kan det vara omöjligt att återskapa en funktionell odlingsjord till rimliga kostnader.
Ingmar Messing skulle gärna se försök kring att återställa jordbruksmark genom att ta bort asfalt och byggnadsgrunder, ta bort bärlagret, djupbearbeta jorden och tillföra organiskt material och matjord. Han ser också ett behov av framtida regler för den jord som idag ofta schaktas bort och läggs på deponi.
– Det behövs en kvalitetsmärkning för jorden så att man kan lägga tillbaka liknande jord när man återställer.
– Hela världen behöver jorden och vi behöver själva ha en beredskap för kristider, säger Ingmar. Vi behöver ha en plan för hur vi kan återställa den och det behöver forskas mer kring hur det kan göras.
Läs fler artiklar på temat JORDBRUKSMARK:
Vem ska planera för jordbruksmarken? Intervju med Lisa Reiter på Jordbruksverket.