Infrastruktur-biotoper är relativt nya inslag i landskapet. Visserligen har vägar funnits under lång tid men de historiska vägarna har föga gemensamt med dagens vägar. Förr följde vägen landskapet och löpte i stort sett på det befintliga underlaget – idag är vägen uppbyggd av en kraftig vägkropp av påförda massor. Det är främst i bakslänten man kan hitta de lokala jordarterna.

Från vallgata till mc-bana. De arter som finns i infrastruktur-biotoper idag har ett brokigt förflutet i det traditionella odlingslandskapets mosaik av biotoper.

Kanske är det järnvägsstationerna som är våra äldsta infrastruktur-biotoper. Många är anlagda redan i mitten av 1800-talet och har ännu kvar mycket av sina gamla strukturer: gamla spår, upplagsplatser och torra grusplaner.

Ett biologiskt kulturarv

Men trots att infrastruktur-biotoper är unga jämfört med kulturlandskapets ängar, åkrar och betesmarker, kan deras arter vara kvarlevor från mycket gamla brukningsformer och landskap. Arterna utgör därigenom ett biologiskt kulturarv.

När vägar och järnvägar, alléer, kraftledningsgator, skjutfält, grustäkter och stadsparker en gång anlades, såg det omgivande landskapet annorlunda ut än idag. För många av arterna i dåtidens landskap passade de nya anläggningarna bra, de koloniserade infrastruktur-biotoperna, och har kunnat överleva där ända till idag, långt efter det att deras ursprungsmiljöer försvunnit. Vägarnas alléer och städernas parker har trädlevande arter som speglar dåtidens trädrika landskap.

Tillhandahåller samma livsmiljö

Att arter kunnat etablera sig i infrastruktur-biotopen beror på att den tillhandahåller samma livsmiljö som ursprungsbiotopen, trots att den nya biotopen således ser helt annorlunda ut. Exempel på livsmiljöer är grävbar sand för bin och steklar, eller kalkrik störd mark för kärlväxter. Arterna är knutna till sin livsmiljö och det har ingen betydelse vilken biotop livsmiljön finns i. De flesta av de rödlistade arter som idag är beroende av infrastruktur-biotoper är förmodligen exempel på sådana reliktförekomster.

Ett brett ursprung

Det är intressant att fundera över vilka historiska naturtyper dagens infrastruktur-arter kommer ifrån. I en studie av 63 rödlistade arter, huvudsakligen marklevande, som ingår i åtgärdsprogram (36 program) försökte vi härleda arternas historiska livsmiljö. Omkring hälften av arterna förekommer i infrastruktur-biotoper och åtta sådana biotoper kunde tydligt urskiljas. Som synes i figuren ovan representerar dessa åtta biotoper ett brett spektrum av historiska biotoper, av vilka de flesta är mycket ovanliga idag.