Dyk med mening

Under 2018–2019 anmälde sig drygt 40 dykare sig till marint faunaväkteri. Över 100 dyk på tiotals lokaler genomfördes. Det resulterade i många nya fynd och att den sällsynta arten sjuarmad sprödstjärna inte längre kommer att bedömas som rödlistad.

Den ideella övervakningen av marina arter och miljöer har saknat ett strukturerat arbetssätt. Därför genomfördes 2017 en pilotstudie med fyra dykare för att testa metod och tänkbara tillvägagångssätt. Studien föll ut väl och är från 2018 en permanent verksamhet tillsammans med dykare och dykklubbar inriktad på medborgarforskning och faunaväkteri för marina arter.

12 arter sjöstjärnor och 15 arter/taxa kräftdjur som förekommer på den svenska västkusten har valts ut. Arterna lever på dykdjup, är tillräckligt stora för att synas, är möjliga att artbestämma utifrån ett informationsmaterial och är av intresse ur ett naturvårdsperspektiv (till exempel vanlig x ovanlig, indikatorart, dåligt känd). Sportdykarna rapporterar inte bara fyndplats utan också information om miljön, dykdjup, temperatur med mera. Alla fynd rapporteras i Artportalen under projektet Marint faunaväkteri med extra parametrar för ej obligatoriska data.

2018 genomfördes 73 dyk på 50 lokaler. Det resulterat bland annat i överraskande fynd av sjuarmad sjöstjärna.

Sjuarmad sprödstjärna Luidia ciliaris. Tidigare hade bara enstaka fynd från Bohusläns ytterskärgård rapporterats.

Foto: Jenny Höglind

Lätt att artbestämma

Sjuarmad sprödstjärna är den enda sjöstjärnan i skandinaviska vatten som har sju armar, vilket gör att den till skillnad från många andra arter är lätt att identifiera från såväl video som vid dykning.

Den lever på 25-150 meters djup, undantagsvis så grunt som 4 meter och så djupt som 400 meter. Arten håller till på grövre sandbottnar och i någon mån hårdbottnar. Den är nattaktiv och lever ofta nergrävd, varför den är lätt att missa. Födan är framförallt ormstjärnor och andra tagghudingar.

Tidigare rödllistades arten i kategorin Kunskapsbrist (DD). Ett tiotal fynd gjordes vid den stora inventeringen av utsjöbankarna 2009-2010, nästan uteslutande från ett område runt Svaberget. Tack vare sportdykarna har kunskapen om denna rara art ökat och kommer i Rödlista 2020 att bedömmas som livskraftig (LC) av Artdatabanken.

Nya bedömningar i Rödlista 2020

I april kommer en ny rödlista för Sverige att publiceras. Tillsammans med hundratals artexperter har Artdatabanken återigen bedömt tillståndet och trenderna för Sverige flora och fauna utifrån all tillgänglig statistik. Det har varit ett omfattande arbete. Data för drygt 22 000 arter granskas utifrån Internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) rödlistningskriterier. Ungefär 300 kommentarer kom in efter de preliminära bedömningarna. De har granskats och vägts in i slutbedömningarna.

Vi får nu en tydligare bild av länsförekomster, vilka behov arterna har på sin livsmiljö och var naturvårdsinsatserna behövs samt i många fall vilka. Rödlistade arter 2020 består av själva rödlistan i bokform och i Artfakta, och en analysrapport där resultaten sätts i ett sammanhang. Publikationerna går att förbeställa från Artdatabankens hemsida.

Fransfladdermus gillar grön infrastruktur

Den har länge hört till våra mest sällsynta fladdermusarter och alltid funnits med på rödlistan. På senare tid tycks något ha hänt och fransfladdermusen dyker upp på fler ställen.

Arten finns i Götaland, Svealand upp till Dalarna samt en bra bit uppför Norrlandskusten. Den är knuten till insektsrika skogsbiotoper, framförallt vid sumpskogar och vattendrag. Man hittar den ofta vid gamla bruk där det finns mycket vatten i kanaler och dammar och gamla hus.

I flykten känns den igen på sin manövreringsskicklighet tätt ovan vegetationen, längs med murar och in i trånga tunnlar. Lätet består av en tät följd av ljudstötar, från ca 80 kHz ner till 30 kHz. Mest karakteristiskt för lätet är dock att ljudpulserna är så korta, bara 1-2 millisekunder.

Markanvändning påverkar givetvis förekomsten men den ökning som skett beror troligen på ett varmare klimat. Arten har påträffats storstäder i anslutning till gröna kilar. Så om skogskorridorerna är tillräckligt breda och mörka, och har bra kvalitet för övrigt så trivs denna skygga fladdermus. Detsamma gäller andra skogslevande fladdermöss som mustaschfladdermus och taigafladdermus. I gläntor, kantzoner och halvöppna områden hittar man andra arter som dvärgpipistrell, nordfladdermus och större brunfladdermus, och över dammar och vattendrag jagar vattenfladdermössen.