– Det behövs nya, radikala lösningar för att klara hävden av svenska ängs- och hagmarker. Detta menar Urban Emanuelsson, CBM. Hans förslag är att koppla ihop hävden av dessa marker med ett kretsloppstänkande. Detta skulle också alstra många arbetstillfällen.
Olika biogassystem som bygger på skörderester från jordbruket och avfall från städerna håller redan på att utvecklas. Gemensamt för tekniken är att man använder en lufttät tank som kallas biogasreaktor, fermentor eller rötkammare.
Det som är nytt med Urbans idé är att man även ska röta hö från naturliga fodermarker, våtmarker, vägrenar och gräsytor i urbana miljöer.
För få betesdjur
Flera fördelar med detta kan skönjas. Det finns av ekonomiska skäl exempelvis inte tillräckligt med betesdjur för att hålla de naturliga betesmarkerna öppna.
– Därför vore det en stor vinst om en del av dessa marker åter kunde bli slåtterängar, påpekar Urban. De djur som finns kan då koncentreras till de marker som är för oländiga för slåtter.
Våtmarker som är avsedda som fällor för växtnäringsämnen bör skördas för att fungera bra. Även vägrenar och urbana gräsytor skulle vinna på att skötas som ängar, dvs. att höet, och därmed växtnäringsämnena, fördes bort efter slåttern.
Förbättrad pollination
En ökad slåtterareal skulle befrämja många blommande växter och därmed de pollinerande insekterna. Detta gynnar i sin tur odlingen av bl.a. oljeväxter, frukt och bär.
Biogas som produceras från hushållsavfall kostar 10–15 öre per kilowattimme att producera. Gas från grödor och hö kommer troligen att kosta 35–50 öre per kilowattimme att framställa.
– Men denna gas har ett mervärde, säger Urban. Förutom det redan nämnda får man både en naturvårdande effekt på marker, som annars skulle växa igen, och en bättre kväve- och fosforhushållning med minskad övergödning som följd. De restprodukter som bildas vid biogasframställningen kan dessutom användas på åkrarna för att öka mullhalten.
Flera tusen arbetstillfällen
Biogasproduktion som baserar sig på skörderester och tätortsavfall skulle fullt ut kunna ge en halv terawatttimme, enligt preliminära beräkningar. Femtusen nya arbetstillfällen skulle kunna alstras. Om hö från slåttermarker etc. skulle räknas in blir potentialen betydligt högre.
För att uppnå ett integrerat kretsloppsbaserat biogassystem, som samtidigt bidrar till att bevara biologisk mångfald i odlingslandskapet, krävs det emellertid vissa studier och mycket utvecklingsarbete.
Bl.a. bör de olika marktyperna studeras med avseende på frekvens och intensitet i skötseln för att erhålla mesta möjliga biomassa. Tekniken för att röta hö av olika kvaliteter måste utvecklas. Korta avstånd och väl fungerande transporter är a och o för att systemet inte ska vara för tungrott.