Praktiskt taget allt vårt arbete med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald bygger på att vi har någon kunskap om mångfaldens komponenter. Vilka gener, arter och biotoper finns? Var finns de? Varför finns de just där? Ett hållbart skogsbruk bygger på att vi vet något om de organismer och biotoper som står för skogens primärproduktion, nedbrytning och vattenregim. Vilka arter och biotoper är nödvändiga för sådana processer? Var finns de, och vilka faktorer påverkar deras förekomst?

Stora datamängder

Redan nu finns omfångsrika och talrika databaser om biologisk mångfald i Sverige, och dagligen samlas mer information in genom inventeringar, miljöövervakning, satellitbilder etc. Antalet datavärdar är stort. Det är svårt att få en överblick över vad som är tillgängligt, och mycken information är inte alls tillgänglig för andra användare, åtminstone inte utan höga avgifter.

Tekniken inget problem

Idag existerar dock tekniska lösningar för att samordna information och förmedla den till alla potentiella användare, främst genom internet. SLU har redan tagit första steget till en sådan informationsförmedling genom bildandet av SLU Miljödata, där data producerade av alla SLU:s institutioner ska kunna redovisas online. SLU Miljödata stöder också ett antal projekt som utvecklar nya metoder för analys och presentation av biologisk information.

Data kombineras

Det största enskilda projektet vid SLU Miljödata heter ”Analys och prediktion av biologisk mångfald” och drivs i samarbete med institutionerna för Miljöanalys och Naturvårdsbiologi, ArtDatabanken och CBM. Grundidén i detta projekt är att mer information om biologisk mångfald kan utvinnas ur existerande data-baser om de analyseras i kombination med varandra. Ett exempel: An-tag att en kommunekolog ska utföra en miljökonsekvensbeskrivning inför ett byggnadsprojekt som tar ett skogsparti i anspråk. Vilken kan effekten på biologisk mångfald bli? En aspekt är förekomsten av rödlistade arter i skogen. ArtDatabanken kan idag ge information om vilka arter som faktiskt påträffats där, men sannolikheten är stor att området överhuvudtaget aldrig inventerats.

I en framtidsvision kan denna kommunekolog istället koppla upp sin dator mot SLU Miljödata, välja rätt kartblad och i menyn Beräkningsrutiner välja funktionen Potentiell förekomst, med parametrarna Klimat och Vegetation specificerade. Dessa oberoende data hämtas automatiskt från respektive databas (utanför SLU). Tillsammans med Art-Databankens databas beräknas sedan sannolikheten för olika rödlistade arters förekomst, och upp på skärmen kommer en predikterad bild av vilka arter som kan komma att beröras av bygget.

Mönster och modeller

I projektet ”Analys och prediktion av biologisk mångfald” utvärderas nu möjligheten att använda kombinationer av databaser på detta sätt. En förutsättning är förstås att det faktiskt existerar ett mönster som kopplar t ex artens förekomst mot omvärldsfaktorer som finns i olika geografiska, geologiska, klimatologiska eller vegetationsbeskrivande databaser. Metoden förutsätter också matematiska prediktionsmodeller som kan utnyttja data av olika typ och format.

Bland de databaser som nu undersöks finns bl a ArtDatabankens rödlistade arter, kärlväxter i Ståndortskarteringen, omfattande inventeringar av rödlistade arter i Ölands Mittlandsskog, av fjällfåglar, landsnäckor och ryggradslösa djur i sjöar och vattendrag.

Dålig tillgänglighet

En ytterligare förutsättning för genomförandet av framtidsvisionen är att data om biologisk mångfald görs tillgängliga av de olika ägarna. Olika statliga myndigheter och organisationer har idag stor restriktivitet när det gäller fri användning av data. Kartor från Lantmäteriverket, klimatdata från SMHI, berggrunddata från SGU osv är tex inte fritt tillgängliga.

Det optimala utnyttjandet av existerande information om biologisk mångfald kräver inte bara tekniska och vetenskapliga lösningar, utan framförallt en administrativ och ekonomisk lösning för tillgängligheten till rådata.