Skogens vatten

Fyra skogsägarföreningar står som avsändare till boken Skogens vatten, som vill föra in skogsfastigheternas vattendrag i skogsbrukets hänsynsdiskussioner. I kulisserna figurerar Världsnaturfonden WWF, som under många år har arbetat med mycket av det som boken tar upp och anspråkslöst men strategiskt väljer att låta budskapet komma från skogsnäringen själv.

Det är en bok man blir glad av att bläddra i, eller rättare sagt lättad. En viss nervositet infinner sig ibland inför att öppna böcker från den här typen av icke-kommersiella idédrivna samarbetsprojekt; viljan finns alltid men följs ibland inte av förmågan. Skogens vatten levererar dock och visar sig vara en kompetent, men framför allt pedagogisk översikt över livet i svenska sötvattendrag. Med ledig disposition och brett anslag tar boken läsaren igenom vattnets kretslopp, dess ekologiska betydelse, relation till människan och byråkrati på ett sätt som platsar i det främre lärobokssegmentet, i pedagogisk mening. Aldrig någonsin känns det tungt att läsa, och man har lagt krut på urvalet av fotografier och illustrationer som samspelar fint med texten.

Man får förmoda att bokens avsedda betydelse är att lansera begrepp som UNK och blå målklasser, samt metoden att bedöma vattnets naturvärde. Och det är detta som får boken att inte stanna vid att vara ett starkt referensverk, utan ger den potential att bli ett verktyg för alla som arbetar med vattenmiljöer i skogen. I det perspektivet är det desto mer anmärkningsvärt att den helt saknar referenser och läshänvisningar. Med så mycket information och sammanfattad kunskap tappar den i värde hos vissa läsargrupper, vilket är synd på en bok som fyller ett så viktigt behov.