Naturicum är, som Biodiverse tidigare har berättat, namnet på det nyligen utbyggda huset i Bäcklösa där tre enheter med naturvårdsanknytning numera finns. Dessa tre är SLU:s institution för naturvårdsbiologi, ArtDatabanken och Centrum för biologisk mångfald. De har tidigare legat utspridda över Ultuna, men nu finns alltså alla tre samlade under ett tak.
Miljöminister Anna Lind var på plats för att inviga Naturicum. I sitt tal betonade hon vikten av samarbete för att kunna åstadkomma lösningar på naturvårdsproblemen. Samarbete underlättas genom nära kontakter mellan olika institutioner och centrumbildningar.
– Närmare än under samma tak kan knappast tre olika enheter vara, påpekade miljöminstern och sedan klippte hon bandet och förklarade Naturicum invigt. Övriga invigningstalare var bl a Naturvårdsverkets generaldirektör Rolf Annerberg, SLU:s rektor Thomas Rosswall och Uppsala universitets rektor Bo Sundquist.
En dröm som går i uppfyllelse
Fördelarna med att samlas på ett och samma ställe är stora.
– Naturicum är en gammal dröm som nu förverkligas, säger Ingemar Ahlén, professor vid institutionen för naturvårdsbiologi, SLU. Han ser Naturicum som en naturlig följd av samhällets krav på mer kunskap och information inom naturvårdsområdet. Och visst lär Naturicum generera och sprida en hel del ny kunskap.
Framtidsvisioner
Företrädare för de tre enheterna presenterade i samband med invigningen sina respektive verksamheter och gav exempel på framtidsvisioner.
ArtDatabanken omarbetar nu rödlistorna utifrån IUCN:s nya hotkategorier. Om ca två år ska de nya rödlistorna vara färdiga. Listorna ska dessutom utvidgas till att omfatta t ex marina arter i högre grad. Inom ett år ska det också finnas ett faktablad om varje rödlistad art.
ArtDatabanken vill att fler ska få kunskap om förekomster av rödlistade arter. Det är t ex viktigt med information till markägare i skogs- och jordbruket. Sådan information brukar bemötas positivt och kan leda till bevarandet av områden med rödlistade arter.
Jordbruk en viktig fråga
Centrum för biologisk mångfald (CBM) arbetar mycket med jordbruksfrågor och kommer även i framtiden att göra det. Exempelvis är ett stort MISTRA-projekt om biologisk mångfald i kulturlandskapet inplanerat. Föreståndaren Urban Emanuelsson hoppas att projektet bl a ska leda till att nya driftsformer inom jordbruket kan kopplas ihop med bevarandet av biologisk mångfald och även med andra miljövinster, samtidigt som det kan ge nya arbetstillfällen. En sådan driftsform är slåtter av ängsmarker och omhändertagande av höet för biogasproduktion.
När det gäller skogsbruket vill CBM hjälpa till att hitta instrument för att bevara biologisk mångfald.
Den svenska modellen med både reservat och naturvårdshänsyn i övrig skog är unik och värdefull, tycker Urban Emanuelsson. Viktigt i skogsbruket är också att bioenergiutvinningen anpassas så att den inte drabbar den biologiska mångfalden.
Grundforskning behövs
Institutionen för naturvårdsbiologi bildades för ca ett år sedan genom en sammanslagning av flera institutioner vid SLU. Nu har naturvårdsbiologin tre avdelningar; faunaavdelningen och avdelningen för floravård i Uppsala samt Grimsö forskningsstation i Riddarhyttan. Arbetet är inriktat på den vilda faunan och floran och effekterna av olika former av markanvändning. Den huvudsakliga verksamheten är forskning och forskarutbildning, men tio procent av arbetet består av grundutbildning.
Forskningen är till stor del på grundläggande nivå. Hur fungerar metapopulationer i en alltmer fragmenterad miljö, vad bestämmer arters utbredning och förekomstmönster och vad styr variationen i biodiversiteten? Långa tidsserier är också nödvändiga för att förstå arters utbredning och överlevnadschanser.
Några pågående projekt handlar om interaktioner räv – rådjur, spridning av vårtbitare samt populationsekologi hos mossor och kärlväxter i skogs- och jordbruksmarker.