Miljöpolitik handlar om alla de samhällsprocesser som påverkar biologisk mångfald, både positivt och negativt, och berör därmed ett stort antal aktörer, som alla har sina mål och intressen. Alla artiklar i detta nummer av Biodiverse handlar om vilka dessa aktörer är, vad de gör, och hur de förhåller sig till varandra. Figuren här intill är ett försök att grafiskt visa detta ”aktörslandskap”, ur ett svenskt perspektiv.

Många av de verksamheter som bedrivs av aktörerna utgör indirekta och direkta drivkrafter som orsakar ohållbart nyttjande och förlust av biologisk mångfald. Samtidigt är det också dessa aktörer som har makten, förmågan och ansvaret att vända förlustkurvan, genom att åstadkomma den fundamentala samhällsförändring som IPBES globala rapport säger är nödvändig. Aktörerna går att klassificera på flera olika sätt – här visar vi en uppdelning efter samhällssektor (stat och myndigheter, näringsliv, och civilsamhället) och rumslig skala, från globala till lokala aktörer. De olika blå skyltarna visar exempel på viktiga aktörer, eller kategorier av aktörer, och var de hör hemma i landskapet. Många av dem, särskilt bland näringslivets aktörer, kan vara aktiva på alla rumsliga skalor. Aktörerna är sammanbundna genom olika typer av relationer, som påverkar vad de gör, i ett ytterst komplext samspel. Vi har urskilt fyra olika typer av relationer här (det finns säkert fler): samarbeten, delegation och reglering, mål- och intressekonflikter, och kund-producent-förhållande, och visar i figuren några exempel på sådana relationer, med tonvikt på sådana som gynnar biologisk mångfald. Många existerande relationer leder dock till fortsatt utarmning av mångfalden. Samarbeten gynnar alla inblandade parter, i de tre exempel som visas här främst genom kunskapsdelning. Samhällets hierarkiska styrning, från internationella avtal, riksdag och regering till centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner, med redskap som lagar och policymål får exemplifiera kategorin delegation och reglering. Även civilsamhället ingår i denna hierarki, genom till exempel uppdrag till ideella organisationer. Mål- och intressekonflikter är vanliga i detta aktörslandskap, och leder ofta till negativa effekter för biologisk mångfald och är svåra att hantera i genomförandet av miljöpolitiken. Relationen mellan enskilda personer i rollen som konsumenter och näringslivets olika aktörer kan vara antingen bra eller dålig för biologisk mångfald, beroende på hur produktionen och konsumtionen ser ut. Se denna artikel för förklaringar av förkortningarna.