Det går inte längre att avfärda städer som oviktiga för biolo­gisk mångfald. Urbana ekosys­tem utgör 22 procent av EU:s landareal. I Sverige består 1,6 procent av den totala ytan av tätorter, i Skåne län 7 procent och i Stockholms län 14 procent.

Städer expanderar både utåt i landskapet och inåt genom förtätning. Grönytan i Sveriges tjugo största städer minskade med drygt en miljon kvadratmeter under år 2021. Rådande förtätning är ett planeringsideal som funnits i ett par decennier. Att kombinera grönska med infrastruktur är svårt, och enligt IPBES vet stadsplanerare ”…inte hur man ska integrera naturen eller naturens bidrag till människor i stadsplaneringen….” (ur rapporten Global assessment report från 2019). Därför är det önskvärt med en lag och lite tydlighet kring hur detta ska gå till.

Naturrestaureringsförordningen (NRF) öpp­nar dock upp för mycket varierande tolkningar.

Vad ska restaureras?

NRF beskriver urbana grönytor som ”…ekologiska element, till exempel parker, träd och skogsområden, gröna tak, gräsmarker med vilda blommor, trädgårdar, stadsodling, trädkantade gator, urbana ängar och häckar, dammar och vattendrag”, samt ”buskmarker, buskar, permanent örtvegetation, lavar och mossor…dammar och vattendrag”. Specifikt gällande grönytor betonas ”…arternas mång­fald, inhemska arter, lokala förhållanden och resiliens mot klimatförändringar”.

När det gäller förordningens mål att plantera ytterligare tre miljarder träd i hela EU (inte bara i städer), betonas behovet av att plantera inhemska trädarter än mer, men även konnek­tivitet och olikåldriga skogsbestånd. Endast i mycket specifika fall och under mycket spe­cifika omständigheter kan undantag göras för främmande trädarter. Här uppstår en eventuell konflikt i städer mellan att plantera inhemska trädarter för biologisk mångfald och exotiska trädslag som ger resiliens mot klimatförändringar.

Indikatorer för restaurering i städer

Indikatorerna mängd grönyta och trädkrontäck­ning saknar en beskrivning på var någonstans i städer de ska öka eller var träd ska planteras. Träd behövs bevisligen mest i städernas hård­gjorda ytor. Här finns således en möjlighet för parkeringsplatser och skolgårdar att förgrönas. Enligt förordningen får den sammanlagda nationella arealen urbana grönytor respektive urban trädkrontäckning inte minska mellan 2024 och 2030, och därefter ska en ökning ske i båda måtten, upp till nivåer som ska fastställas i den nationella restaureringspla­nen. Grönytor och trädkrontäckning får alltså minska i enskilda tätorter fram till 2030, bara de nationella summorna inte minskar. Ett undantag medger att tätorter som idag har mer än 45 procent urbana grönytor och mer än 10 procent urban trädkrontäckning inte räknas in i de sammanlagda nationella arealerna, vilket betyder att de får förlora både grönytor och träd fram till 2030 utan att det nationella målet påverkas.

Definitionen av tätort avgör

Svenska städer angränsar ofta till skogar. Således får definitionen av tätortsgränser stor betydelse för tolkningen av nuvarande areal grönyta och trädtäckning, beroende på hur gränserna dras. I EU har länder olika syn på vad som är en tätort, och det är fritt för Sverige att välja definition. Med största san­nolikhet kommer Sverige använda sig av en definition som motsvarar tätortsgränsen eller tätorten samt en kilometer runt tätorten (se illustrationen nedan).

Definitionen av tätortsgränser får stor betydelse för tolkningen av nuvarande areal grönyta och trädtäckning, beroende på hur gränserna dras.

Enligt en rekommendation i förordningens inledning, som är extra intressant för städer, bör det artificiella ljuset avlägsnas, minska eller åtgärdas då det utgör ett hot mot biologisk mångfald och människors hälsa. Här finns det dock inga tydliga krav på vad det innebär i form av faktisk minskning eller hur det ska följas upp.

Miljöövervakning av träd i stadsmiljöer

Det finns i dagsläget ingen nationell mil­jöövervakning av grönytor eller trädtäck­ningsytor i Sverige. På olika uppdrag görs uppskattningar av grönytor och trädtäckning i städer, men då endast på ett urval av städer eller urval av trädarter. Detta gör det svårt att skapa en baslinje år 2024 som sedan skall följas upp. Dock finns det stor potential i att sammanföra existerande data från enskilda kommuner, eller använda digitala verktyg hos företag och myndigheter. Men då måste någon få i uppdrag att koordinera detta.

Det är en utmaning att få till en fungerande miljöövervakning som är av så hög kvalitet att antal träd, trädarter, habitat och helst biolo­gisk mångfald på stadsnivå kan följas upp. En annan utmaning är att plantera träd i redan hårdgjorda täta städer. Dessutom blir det avgörande för hela tillämpningen av förord­ningens artikel om urbana ekosystem var man bestämmer att stadsgränsen ska gå. Det största bidraget från lagen blir troligtvis en ökning av trädtäckningen i Sveriges städer – något många kommuner redan påbörjat. •

Marcus Hedblom
Professor i landskapsförvaltning, inst. för stad och land, SLU

I förordningen finns det tre alternativa nivåer för hur man kan definiera en stad, här exemplifierat med Uppsala kommun. Definition 1 motsvarar det EU kallar lokala administrativa enheter, vilket i Sverige har tolkats som kommuner. Andra EU-länder har vanligen tolkat det som mindre enheter, t.ex. stadsdelar. För tillämpningen av förordningen kommer Sverige med största sannolikhet inte att välja kommunens gränser, eftersom de flesta kommuner rymmer mycket mer än tätorter. Uppsala tätort utgör till exempel endast två procent av kommunens yta. Troligtvis väljs istället ett alternativ som kopplar till den omedelbara tätortsgränsen (definition 2) eller tätorten plus en km utanför (definition 3). Om definition 3 används kommer det innebära att träden runt städer räknas in, och att många städer då får hög andel grönyta och trädtäckning, men det innebär också att denna yta ska öka från och med 2030. Källa till illustrationen: Bearbetningar SCB, övriga geodata SCB, Lantmäteriet, Eurostat.

LÄS MER

• Husqvarna Group 2024. How green are cities in Sweden. Minskning av grönyta 2021-2022. www.hugsi.green/ top-green-cities/sweden/
• Statistiska meddelanden 2015. Grönytor och grönområden i tätorter 2010. Tätorter med minst 30 000 invånare samt Visby. Sveriges officiella statistik, Statistiska centralbyrån, Stockholm.
• Boverket 2016. Rätt tätt – en idéskrift om förtät¬ning av städer och orter. Boverket, Karlskrona. www.boverket.se
• IPBES 2019. Global assessment report of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, Brondízio, E. S., Settele, J., Díaz, S. & Ngo, H. T. (red). IPBES secretariat, Bonn, Tyskland.