Under senaste halvåret har CBM på uppdrag av framtidsplattformen SLU Future food skrivit en rapport som utgörs av en exempelsamling över relationen mellan biologisk mångfald och livsmedelsproduktion och vice versa. Ett antal forskare vid CBM har skrivit ett antal korta texter om olika aspekter som beskriver denna relation.
Äta biologisk mångfald
Biologisk mångfald är grunden för vår matproduktion, men vilken mat vi väljer att äta påverkar också landskapet runt omkring oss.Allt hänger ihop.
Foto: Shutterstock
En uppenbar koppling är naturligtvis att vi gärna har en omväxlande kost vilket innebär att vi äter ett relativt stort antal olika arter av växter och djur och att detta i sig kan ge ett mervärde för individen. Det finns exempelvis en vissa som ägnar sig åt kulinarisk artjakt även när det gäller de arter man äter, det vill säga när man strävar efter att äta olika arter och gärna ovanliga arter. Men som nämndes inledningsvis skapar vårt ätande även en efterfrågan på specifika råvaror som produceras på särskilda vis, vilket formar landskapet och den biologiska mångfalden som är anpassad för sådana landskap.
Äter vi exempelvis mycket naturbeteskött så skapas gynnsamma förutsättningar för arter knutna till hagmark. Är det så att vi kanske istället äter storskaligt producerat kött från djur uppfödda på spannmål och sojabönor så gynnas inte hagmarkernas arter, och i många fall missgynnas arterna som var knutna till de biotoper som ersattes av sojaodlingar. Allt hänger ihop. En omväxlande kost skapar många olika produktionslandskap och biotoper vilka var och en gynnar många olika arter. Ett mosaiklandskap är ofta bra för mångfalden.
Mångfasetterad meny av perspektiv
I rapporten har åtta CBM:are skrivit tolv texter som levererar olika vinklar på temat biologisk mångfald och livsmedel. Torbjörn Ebenhard ger en inblick i vad biologisk mångfald är och hoten mot den. Linnea Sandell skildrar den mikrobiologiska och genetiska mångfalden. Håkan Tunón bidrar med flera texter om bland annat terroir, kulturella nyckelarter, skogens värden vid sidan av fibrer (non-timber forest products) Karin Gerhard beskriver genetisk mångfald och kulturspannmål. Tommy Lennartsson och Anna Westin tydliggör hur förändringen av den svenska markanvändningen har lett till en fattigare biologisk mångfald. Mångfaldens betydelse för odlingsjorden belyses i Mike Jones bidrag. Frågan om biologisk mångfald i svensk livsmedelsberedskap diskuteras av Håkan Tunón och Karin Gerhardt. Tuija Hilding-Rydevik lyfter fram behovet av ett multifunktionellt jordbrukslandskap, särskilt i relation till biologisk mångfald. Sammantaget blir det en mångfald av intryck och tankar.
Håkan Tunón