I kraftledningsgatorna skapas nya livsmiljöer som kan gynna arter från ett tidigare jordbrukslandskap, exempelvis kärlväxter, pollinerande insekter, fåglar och reptiler. Detta gäller särskilt i skogsmark, som ofta har en historia av hävd och där skogen tidigare har varit öppnare än idag. Men i andra vågskålen ligger att ledningsgatorna bidrar till skogsfragmenteringen, som rent allmänt är ett av de främsta hoten mot artbevarande i Sverige.

Effekterna av en kraftledningsgata kan sträcka sig tiotals till hundratals meter in i skogen. Här ovan en nyanlagd kraftledningsgata i Bergslagen.

Foto: J-O Helldin

Skogsfragmenteringen generellt beror visserligen främst på andra faktorer, såsom kalhyggesbruk och övrigt skogsbruk, vägar, jordbruk, bebyggelse med mera, men existerande och nya kraftledningsgator bidrar. Omvandling av skog till mer öppen mark innebär för skogsbundna arter en direkt förlust av livsmiljö (arealförlust), barriäreffekter, risk för isolerade bestånd, samt kanteffekter i intilliggande kvarvarande skog. Jämfört med effekter av kalhyggesbruket är effekterna av kraftledningsgator på förlusten av skogsbiotoper och skogslevande arter bristfälligt studerade.

Lokalt betydande effekter

Även om de mest värdefulla skogsområdena bör gå att undvika vid val av ledningskorridor så kan effekter ändå finnas på artbevarande genom en försämring av det övriga skogslandskapet, som kan ha stödfunktion för hotade skogsarter. Många skogslevande arter kan förstås lätt ta sig förbi en kraftledningsgata, men inte alla, och artgrupper som kan förväntas uppleva barriäreffekter och en viss isolering av delbestånd är en del mindre däggdjur, insekter, fågelarter, mossor, lavar och kärlväxter. Kant-
effekterna i kvarvarande skog kan bestå av exempelvis förändrat lokalklimat, förändrad vegetationssammansättning och ökad predation; effekter som kan sträcka sig tiotals till hundratals meter in i skogen.

Kraftledningarnas nödvändigtvis raka sträckning gör också att det inte går att snirkla sig förbi alla mindre skogsbestånd med särskilda värden.

Högt placerade ledningar med smal öppen korridor genom skogen, ett sätt att minska de negativa effekterna på skogliga naturvärden. På bilden ett exempel från Polen.

Foto: Marcin Stoltman

En översiktlig beräkning ger vid handen att nuvarande kraftledningsgator kan utgöra ca 800 000 hektar av Sveriges 28 miljoner hektar skogsmark, eller ca 3 procent. Detta är å ena sidan ingen stor andel, men det handlar till skillnad från kalhyggen om permanent mer eller mindre öppna ytor, som visserligen är smala men långsträckta och därför inte kan ”rundas” av de arter som vill passera. Räknas sedan kanteffekter in blir andelen skogsmark som påverkas av ledningsgator högre.

Den direkt påverkade andelen skogsmark ökar förstås med nya ledningar, och den ökar även när befintliga ledningsgator breddas för att minska riskerna med skador från fallande träd i samband med extremväder. Förlust av skogsbiotop och skogsfragmentering kan alltså vara åtminstone lokalt betydande effekter.

Effekter kan mildras

Ett konkret exempel på lokala effekter ges i en nyligen publicerad analys av bokskogsområdet Puszcza Bukowa i nordvästra Polen. Området består av relativt sammanhängande skog av urskogskaraktär och är skyddat såväl nationellt som inom Natura 2000. Skogsområdet ligger nära både ett tätortsområde och ett elkraftverk och genomskärs av totalt 55 kilometer högspänningsledning (110-400 kV). Det befintliga ledningsnätet uppskattas bidra till en minskning av de inre, intakta delarna av skogen med sex procent. Dock förtäljer inte just denna studie i vilken utsträckning detta påverkat områdets arter eller ekosystem.

De negativa effekterna av kraftledningsgator på skogliga värden kan förmodligen mildras genom anpassad skötsel av ledningsgatorna, exempelvis att skapa bryn för att minska kanteffekterna och att bibehålla eller anlägga buskmark eller lågskog i ledningsgatan för att underlätta passage för skogsarter. Det fransk-belgiska EU-projektet LIFE-ELIA har studerat just dessa möjligheter, och hur man samtidigt kan nyskapa och gynna andra naturvärden i ledningsgator. Projektet visade att den anpassade skötseln – att spara eller till och med plantera buskar och låga träd i ledningsgatan – initialt är dyrare än den slyröjning som idag är standard, men att skötselkostnaden jämnas ut redan vid andra eller tredje röjningen och att stora kostnader finns att spara in långsiktigt. Detta oaktat de högre naturvärden som följer med den anpassade skötseln.

Andra möjligheter att minska effekterna på skogliga naturvärden är att samlokalisera med annan linjär infrastruktur där det är möjligt, eller att anlägga ledningar med höga så kallade kompaktstolpar som får upp ledningarna över trädtoppshöjd och bredden på ledningsgatorna därmed kan minskas.

Läs mer:

Pienkowski m.fl. (2021), Location of overhead power lines within Bukowe hills mesoregion in relation to the assessment of forest area fragmentation. Geomatics, Landmanagement and Landscape 3:41-52.

LIFE-ELIA, Creating green corridors under overhead lines: www.life-elia.eu

Text: J-O Helldin, forskare, CBM