För att stoppa den pågående förlusten av biologisk mångfald kan det krävas okonventionella metoder, och åtgärder i andra miljöer än de som traditionellt varit i fokus för naturvården. Medan antalet artrika ängs- och hagmarker har minskat kan åtminstone vissa kraftledningsgator hysa hög mångfald av växt- och insektsarter som traditionellt är knutna till sådana marker. På samma sätt kan arter knutna till öppna myrmarker, som annars hotas av igenväxning, finna en fristad i myrmark i kraftledningsgator. Många av de artrikaste kraftledningsgatorna har en historik som slåtterängar eller betesmark längre tillbaka i tiden. Att ledningsgatorna regelbundet röjs för att hållas öppna har gjort att åtminstone en del av de arter som gynnades av den tidigare hävden, alltså slåtter eller bete, kan finnas kvar i ledningsgatorna. Detta gäller särskilt på magra och kalkrika marker där igenväxningen mellan röjningarna går långsammare. I skogsdominerade områden där det återstår få andra öppna marker kan kraftledningsgator vara viktiga för att hävdberoende arter ska kunna finnas kvar i landskapet. Ledningsägare kan därför anses ha ett särskilt ansvar att anpassa skötseln av ledningsgatorna för att bevara denna biologiska mångfald.
Alla kraftledningsgator röjs för att hållas öppna. Hur ofta detta sker varierar något mellan olika nätbolag och markens produktivitet, men ett vanligt röjningsintervall är åtta år. Unga träd och buskar som riskerar att bli så höga att de kommer i närheten av själva ledningen röjs bort, medan lågväxande buskar som till exempel enar liksom gräs och örter lämnas kvar. Eftersom ledningsgatorna måste skötas genom regelbunden röjning finns goda möjligheter att anpassa skötseln för att gynna biologisk mångfald.
Tätare röjningar ger gott resultat
Alla de större nätbolagen som är verksamma i Sverige arbetar aktivt med att försöka gynna biologisk mångfald. Ofta används en kombination av GIS-analyser och fältinventeringar för att identifiera sträckor med höga naturvärden, som sedan får någon form av anpassad skötsel. En vanlig form av naturvårdsanpassad skötsel är att ha kortare intervall mellan röjningar, exempelvis vart fjärde istället för vart åttonde år. En anledning till att kraftledningsgator kan ha hög mångfald av blombesökande insekter som fjärilar och bin är att de åtminstone under de första åren efter en röjning är relativt öppna, samtidigt som de ofta kan vara mer blomrika än både hårdbetade hagmarker och tät skog. Att förkorta intervallet mellan röjningar så att ledningsgatan inte hinner växa igen lika mycket kan därför vara ett bra sätt att gynna hävdberoende växter och insekter. Studier visar att antalet växter, fjärilar och bin minskar ju längre tid som gått sedan den senaste röjningen. Exempelvis visar en studie från Finland att antalet fjärilar i kraftledningsgator är högst mellan två och fyra år efter röjning, för att därefter minska.
I större ledningsgator finns ofta en så kallad patrullstig som röjs med kortare mellanrum (ett typiskt intervall är fyra år), där man också tar bort det röjda riset för ökad framkomlighet. Patrullstigen hålls därför mer öppen och har en mer lågvuxen vegetation än resten av ledningsgatan, och hävdberoende växter och insekter finns därför ofta just i patrullstigen. Vissa nätbolag röjer en bredare patrullstig som en del av sin naturvårdsanpassade skötsel. Just att ta bort det röjda riset har också visat sig ha positiva effekter på mångfalden av hävdgynnade växter och insekter. Studier från Norge och Finland visar att mångfalden av växter, fjärilar och solitära bin är högre där man både röjer och forslar bort det röjda riset.
I vissa fall hålls kraftledningsgator öppna genom bete. Förutsatt att betestrycket inte är för hårt bör detta vara minst lika gynnsamt som regelbunden röjning för de flesta hävd-
gynnade arter. Man slipper då röja (kanske med undantag för enstaka träd), men istället tillkommer kostnader för stängsling. Dessutom kan tillsynen av djuren vara ett problem för avlägset belägna ledningsgator.
Sexfläckig bastardsvärmare på väddklint. Denna bastardsvärmare är klassad som nära hotad i Rödlistan från 2020, mycket på grund av att dess habitat minskar och blir alltmer isolerade.Foto: Erik Öckinger
Skogsbryn har potential
De flesta studier som utvärderat skötsel av kraftledningsgator har dock gjort detta under relativt kort tid. Men eftersom kraftledningsgators biologiska mångfald i många fall beror på hur de hävdats långt tillbaka i tiden, i kombination med att intervallen mellan röjningar är relativt långa och att utdöendeprocesser är långsamma, krävs det långtidsstudier för att ta reda på om denna skötsel är tillräcklig för att upprätthålla kraftledningsgatornas nuvarande mångfald på lång sikt. SLU bedriver i samarbete med Svenska Kraftnät sådana långtidsstudier inom projektet ”Biologisk mångfald i kraftledningsgator med anpassad skötsel”.
Kraftledningsgator har stor potential även att gynna arter som är knutna till brynmiljöer (se illustrationen på nästa sida för ett exempel på hur det kan se ut). Försök i USA visar att ledningsgator med en bred brynzon som gradvis går från hög till lägre vegetation när man rör sig in mot ledningsgatan gynnar flera fågelarter, jämfört med ett skarpt bryn. Troligtvis gynnas exempelvis insekter beroende av blommande buskar i skogsbryn på samma sätt. I Sverige är det ovanligt att utforma kraftledningsgator så att de får sådana bryn, men kanske något att testa i framtiden.
Läs mer
Grusell, E., Lagenfelt, S., Collberg., E. 2023. Biologisk mångfald i kraftledningsgator – Förstudie och ramverk för inventering. Rapport 2023:946. Finns på: energiforsk.se/
Text: Erik Öckinger, forskare, SLU