EU:s ramdirektiv för vatten, som antogs år 2000, utgör en central del av EU:s övergripande miljöpolitik. Direktivets huvudsakliga mål är att senast 2027 uppnå en god vattenstatus i samtliga vattenförekomster inom EU. Det omfattar en holistisk syn på vattenhantering, inklusive kemiska, biologiska och kvantitativa aspekter av vattenkvalitet. För att uppnå målet om god vattenkvalitet krävs kraftfulla åtgärder för att minska påverkan från övergödning, miljöföroreningar, försurning samt fysiska ingrepp i vattenmiljön. Sådana åtgärder skulle även gynna den biologiska mångfalden.

En viktig del av att följa vattendirektivet är införandet av moderna miljövillkor för alla vattenkraftverk. Regeringen antog därför år 2020 en plan för hur alla vattenkraftverk ska omprövas så att Sverige fullt ut följer direktivets intentioner. Moderna miljövillkor för vattenkraftverk innebär oftast att möjliggöra fri passage för fiskar i både uppströms och nedströms riktning samt att en del av vattnet alltid ska spillas förbi kraftverket. Planen anger att prövningarnas sammantagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum och att vattenkraftens reglerförmåga inte ska påverkas.

Vid årsskiftet tog regeringen beslut om att pausa omprövningsprocessen på så sätt att ansökningsdatumen för alla de omprövningar som ännu inte hade påbörjats flyttas fram med tolv månader. Ansökningar som skulle lämnats in 2023 ska istället lämnas in 2024, och även senare inplanerade ansökningsdatum skjuts fram ett år. Regeringen har under 2023 lämnat i uppdrag till flera centrala myndigheter att kartlägga vilka konsekvenser för elsystemet som omprövningarna av vattenkraften kan medföra.

Text: Joel Berglund, Länsstyrelsen Uppsala län