Ett lakan som spänts upp ute, ger ett grönt ljus i skenet av en ficklampa en mörk kväll. Foto.
Foto: Karin Ahrné
TEMA: LJUSFÖRORENINGARDet som skulle bli superåret för biologisk mångfald fick sig en törn. Planerade mötesplatser om naturvård har ställts in, men drivkrafter bakom förlust av biologisk mångfald kvarstår. Kan pandemin väcka insikt för att vända utvecklingen?

För en effektiv naturvård behövs kunskap om den biologiska mångfalden, arter och naturtyper. Denna kunskap behöver vara lättåtkomlig och användbar så att samhällets olika aktörer ges möjlighet att agera. Här drar SLU Artdatabanken sitt strå till stacken. Men det räcker inte! Globalt har den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald, IPBES, dragit slutsatsen att en genomgripande samhällsomställning behövs för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I det arbetet behöver alla delta.

Alternativa sätt att värdera välfärd

Vad är då en genomgripande samhällsomställning? IPBES föreslår en rad åtgärder där viktiga delar är att precisera, leva upp till och genomföra sådant som vi faktiskt redan är överens om i globala miljörelaterade avtal. Det behöver vi bevaka och följa upp. Kanske ännu svårare men väl så viktigt är slutsatsen att vi också behöver ändra vårt tänkesätt om vad som kännetecknar ett gott liv, vår konsumtion och produktion av avfall, värderingar och ansvar för våra handlingar. I IPBES lyfts också behov av nya teorier som mäter ekonomin i förhållande till hur människors behov kan tillgodoses utan att överskrida jordens ekologiska gränser. Ett nytänkande som, för att slå igenom, borde diskuteras mer och med den växande generationen involverad.

Använda befintliga styrmedel

EU höjer ambitionsnivån i en ny strategi för biologisk mångfald, betonar dess betydelse för ekonomin samt slår fast att EU ska bli världsledande på att hantera den globala mångfaldskrisen. Det är bra! Nu är det upp till bevis om vi genom till exempel skärpningar i EU:s fiske- och jordbrukspolitik gör det möjligt att nå upp till målen. (EU lägger nu också förslag till finansiering för naturvårdsåtgärder för perioden 2021–2027.) Nog är det dags att prioritera biologisk mångfald!

Måste det bli sämre innan det blir bättre?

Det som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är markanvändning inom jord- och skogsbruk. Det beror bland annat på att skog är en dominerande del av Sveriges natur och att jordbrukslandskapet har genomgått stora förändringar de senaste hundra åren. En tydlig påverkan ger avverkning som minskar arealen skog där viktiga strukturer för många rödlistade arter upprätthålls, till exempel gammal skog. Det är också igenväxning genom upphört bete och slåtter av naturgräsmarker, eller trädplantering och förtätning av skogar samt genom brist på naturlig störning, till exempel brand eller översvämning. En nyligen publicerad rapport till EU sammanfattar bevarandestatusen för naturtyper och arter. Bland direktivets listade naturtyper och arter är endast 20 respektive 40 procent i god status. Den biologiska mångfalden är hårt trängd i såväl Sverige som i andra EU-länder.

Vad kan man göra?

SLU Artdatabankens vision är ”En rik och känd natur”. Vi vill att fler ska få kännedom om biologisk mångfald och dess värde. Med kunskap tror vi att viljan till insatser för att bevara naturen ökar.

För att nå mål om biologisk mångfald behöver vi samarbeta mellan alla samhällets sektorer. Artdatabanken vill fortsätta att bidra med underlag och verktyg och underlätta detta. Låt oss också sprida och återanvända goda exempel från enskilda brukare, privatpersoner, föreningar, kommuner eller regioner och med ömsesidig respekt ta tillvara varandras kunskaper och erfarenheter. För vårt och naturens bästa.

Ljus lockar

Ett bra sätt för att utforska mörkrets myller av liv är att använda en stark lampa med ett brett ljusspektrum riktad mot ett lakan. Du kommer att hänföras av vad du kan hitta. Tyvärr har utebelysningen i samhället samma effekt!
Det är mycket angeläget att nya resurser satsas på att miljöövervaka insekter. Utvärderingen av arters status och trender, till exempel i rödlistan, försvåras av att det saknas mätserier på mängden insekter över tid. Högst sannolikt har många insekter minskat under 2000-talet utan att vi har kunnat detektera detta.
Allt fler studier visar att artificiell belysning är en betydande orsak till ett minskat antal insekter i olika delar av världen. En stor del av våra insektsarter är nämligen nattaktiva och påverkas negativt när deras orienteringsförmåga, födosöksrutiner och parningsbeteende störs av artificiella ljuskällor. De viktigaste påverkansfaktorerna för de rödlistade arterna är avverkning och igenväxning. Men även ljusföroreningar påverkar antalet insekter och bör uppmärksammas mer.
Vi kan minska problemet genom att minska ljusstyrka och antalet ljuskällor i samhället, och börja planera utebelysningen med hänsyn till bland annat insekter och fladdermöss.

Trettio år med svensk naturvård

Det har gått 30 år sedan Artdatabanken bildades. Det har hänt mycket inom svensk naturvård inom denna period. Ändå finns det så mycket mer att göra.

Under 1970-talet började kollegerna Torleif Ingelög, Ingemar Ahlén och Bengt Ehnström arbeta mer målmedvetet för att råda bot på bristen på kunskap om markanvändningens inverkan på flora och fauna. De samarbetade med specialister och med Projekt Linné vid Naturhistoriska riksmuseet och det resulterade i de första rödlistorna för några olika artgrupper i mitten av 70-talet. Åren därefter publicerades banbrytande handböcker som Faunavård- respektive Floravård i skogsbruket. Men, det saknades ett samlat grepp på frågor om artbevarande. Därför startade man i början av 80-talet ”Databanken för hotade arter” som ett projekt vid Sveriges lantbruksuniversitet. I juli 1990 blev verksamheten en egen enhet, gemensam för SLU och Naturvårdsverket. I en folder som är tillgänglig från SLU Artdatabankans webbplats har vi samlat nedslag av händelser i svensk naturvård och för Artdatabanken de senaste trettio åren. Det är otroligt mycket som har hänt, och vi på SLU Artdatabanken är stolta över att ha haft möjligheten och förmånen att vara med på den resan.