Rödlistade arter i Sverige 2010 publicerades i slutet av april. Den visar att sammantaget fortsätter förlusten av individer och populationer i samma takt som tidigare. Ett sätt att mäta detta är att räkna ut ett så kallat rödlisteindex (RLI). Indexet bygger på arters rödlistekategorisering där en art i kategorin Nationellt utdöd (tidigare benämnd Försvunnen) räknas som 0, Akut hotad som 0,2, Starkt hotad 0,4, Sårbar 0,6, Nära hotad (tidigare benämnt Missgynnad) 0,8 och Livskraftig som 1. Det betyder att om alla bedömda arter skulle ha livskraftiga populationer får index värdet 1, medan om alla arter vore utdöda från landet skulle det få värdet 0.
Eftersom rödlistans kategorisering bygger på utdöenderisk ger RLI ett mått på hur stor andel av artstocken som förväntas finnas kvar på medellång sikt (i storleksordningen ett halvt århundrade från nu) givet hur situationen ser ut idag. Genom att jämföra index för olika år som rödlistebedömningar gjorts kan man även se om det finns några tydliga trender, det vill säga om förväntad utdöendehastighet ökar eller minskar.
För att FN:s mål om att signifikant minska förlusten av biologisk mångfald till år 2010 ska vara uppfyllt med avseende på RLI behövs en uppåtgående trend, alltså att indexet ska vara högre än tidigare år. För att EU:s mål om att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år 2010 ska vara uppfyllt måste rödlisteindex nästintill ha nått upp till 1.
Fig 1 a. Så här blev RLI i Sverige för åren 2000–2010 (beräknat på cirka 17000 arter). Fig 1 b. Så här skulle det ha sett ut om FN:s 2010-mål varit uppfyllt. Fig 1 c. Så här skulle RLI ha sett ut om EU:s 2010-mål varit uppfyllt.
Figur 1a visar hur rödlisteindex blev för åren 2000, 2005 och 2010. Här bör påpekas några saker. För det första betyder ett oförändrat index inte att vi inte förlorat någon mångfald sedan förra mätpunkten utan att förlusten fortsatt i en oförändrad takt. Ett index som är mindre än 1 betyder att vi förlorar individer och populationer. För det andra är rödlistekategorierna relativt breda och det ska till ganska stora förändringar i naturen – positiva eller negativa – för att en art ska byta rödlistekategori och dessutom ska vi ha kunskap om att så sker. Det betyder att RLI är ganska trögt och förändringar av indexet kräver dessutom att vi har god kunskap om hur populationerna för varje art utvecklas. Därför måste man vara försiktig i sin tolkning av RLI, inte minst när det gäller arter där det finns sämre tillgång till övervakningsdata.
2a. Fåglar, däggdjur, kräl- och groddjur (n=319). 2b. Fiskar (n=129). 2c. Fjärilar (n=2781).
Om vi tittar på några grupper där vi har förhållandevis god kunskap ser vi att trenden för RLI skiljer sig mellan grupperna.
För fåglarna, däggdjuren och groddjuren ser vi en positiv trend. En del av detta är ett svar på direkta naturvårdsåtgärder, såsom långsiktig rovdjursförvaltning och åtgärdsprogram för groddjur. För fiskar och fjärilar tycks förlusttakten däremot ha ökat. Även för kärlväxter finns en svagt negativ trend.
Att RLI för landlevande ryggradsdjur inklusive groddjur generellt ligger på en lägre nivå än för till exempel fjärilar, är i samklang med vissa internationella undersökningar som visar att kroppsstorlek är negativt korrelerat med utdöenderisk, men skillnaderna speglar sannolikt också till stor del olika kunskapsnivåer. Vi har helt enkelt inte lika god koll på populationsförändringar hos insekter som hos ryggradsdjur, vilket innebär att utdöenderisken för de förra kan vara underskattad.