Vem äger naturvården? Den frågan har sysselsatt CBM ända sedan starten 1995. Naturvård förknippas fortfarande intimt med biologer, speciellt de gröna. Det är artexperter som är ute och gör naturinventeringar, det är ekologer som tittar på landskapet och ramar in reservatsgränser, och det är biologer som sköter kommunikationen med berörda fastighetsägare. Här är det relevant att ställa frågan: varför skicka en biolog att göra en beteendevetares jobb? Eller en ekonoms? Eller en ingenjörs eller historikers? Hur kan biologer ha fått monopol på att förvalta de mest grundläggande av naturresurser – mark, vatten och biologisk mångfald – som självklart angår alla?
Under CBM:s utveckling som centrumbildning sedan 1995 har det blivit allt tydligare att naturvård och biologisk mångfald inte på några villkor får tillåtas hamna i händerna på någon enskild kompetensgrupp. Om en ensam stackare skulle försöka hantera alla aspekter av biologisk mångfald behöver hon, förutom att kunna en hel del biologi, vara expert på mänsklig kommunikation och relationer, ha ett övergripande planperspektiv, förstå sig på lokala kulturer, seder och bruk, känna till och kunna dra slutsatser av markanvändningshistoria, vara expert på budgetkalkyl och ligga i den tekniska framkanten, samtidigt som hon jonglerar internationella avtal, konventioner, FN-organ och EU-direktiv i det globala naturvårdssammanhanget, komma ihåg den enskilde människans rättigheter till genetiska resurser, och slutligen få alla att känna sig delaktiga i processen. Det är det här, bland annat, som biologisk mångfald handlar om, och det är inget som kan hanteras av biologer eller något annat enskilt skrå. Förvaltning av biologisk mångfald handlar om människan och hennes nyttjande av landskapets biologiska resurser. Biologer kan leverera vissa grunddata, men mycket handlar om kommunikation och människors värderingar.
Vi anser att synen på naturvård måste breddas, att fler känner sig delaktiga och inbjudna i diskussioner och forskning, och att utövningen och förvaltningen måste skötas av en bredare kompetensgrupp. I det här numret vill vi ge vår syn på biologisk mångfald och exempel på vårt eget arbete. Låt oss ta hjälp av varandra för en bättre förvaltning av den biologiska mångfalden.
Med detta vill jag också tacka för sju lärorika år på Biodiverses redaktörsstol. Jag hoppas att vi har tillfört något till perspektivet, kunskapen och debatten om biologisk mångfald. Det är trots allt den som livet bygger på.