”Bankkrisen är ingenting jämfört med skogsskövlingen. Den globala ekonomin håller på att förlora mer pengar på grund av försvinnande skogar än genom bankkrisen.” Så lanserades den första delrapporten från EU-studien The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) i ett pressmeddelande i oktober 2008. Enligt studien försvinner skog värd mellan 14 000 och 35 000 miljarder kronor varje år. Detta drabbar inte minst utvecklingsländerna, eftersom ungefär en miljard extremt fattiga har skogen som sitt främsta levebröd. Att skogar har ett stort ekonomiskt värde kommer ju knappast heller som en överraskning för oss svenskar. Mer än halva vår landyta utgörs av skog och den har i ett historiskt perspektiv till stor del skapat vårt välstånd. Under 2009 exporterade Sverige skogs- och skogsindustriprodukter för 122 miljarder kronor.
Skogen – till vår tjänst
Det nya med TEEB-studien var att skogens värde hade räknats fram genom att inte bara ta med timmervärdet utan även andra nyttigheter – som att världens skogar motverkar jorderosion, tillhandahåller rent vatten och motverkar den globala uppvärmningen genom att fånga upp omkring en fjärdedel av mänsklighetens koldioxidutsläpp. Nettonyttan av att bevara skogar blir med andra ord betydligt större om även skogarnas ekosystemtjänster räknas in i va¨rdet. På liknande sätt kom den globala FN-studien Millennium Ecosystem Assessment år 2005 fram till att virket och veden från skogar runt Medelhavet bara står för en fjärdedel av värdet. Resten kommer från ekosystemtjänster som turism, jakt, vattenrening och att skogarna tar upp koldioxid och hindrar jorderosion.
Ur en kortsiktig ekonomisk synvinkel är det trots detta ofta mer lönsamt för den enskilde markägaren att hugga ner skogen och börja odla till exempel palmolja eller sojabönor, än att bevara dess biologiska mångfald och bara driva ett ansvarsfullt skogsbruk. Den som avverkar behöver ju i regel inte betala för de externa miljökostnader som en nedhuggen skog medför, till exempel förlorad förmåga att lagra koldioxid. I kombination med svagt politiskt styre och bristande kontroll över skogen utgör detta dessvärre ett starkt incitament för avskogning på många håll i världen. Om skogsbruket istället bedrivs hållbart och visar hänsyn till skogens långsiktiga värden kan den både hjälpa oss att bromsa klimatförändringarna och bevara den biologiska mångfalden samtidigt som en rad ekosystemtjänster produceras.
Biologisk mångfald ger fler och säkrare tjänster
I januari 2005 svepte stormen Gudrun över Sverige och blåste ner skog motsvarande omkring ett års avverkning. De mest påverkade skogarna dominerades kraftigt av gran, Sveriges mest sårbara trädslag för stormfällning, med en stor ta¨t krona och ett förhållandevis grunt och vekt rotsystem. Skadorna var rekordstora och visade vad årtionden av skogspolitik med fokus på monokulturer av gran kan medföra.
Men hur viktigt är det egentligen med en hög biologisk mångfald i våra skogar? Blir en artrik skog alltid en mer tålig skog? Hur många fler olika ekosystemtjänster kan en blandskog leverera jämfört med en monokultur av gran? Den här typen av frågor studeras just nu i ett av delprojekten inom forskningsstiftelsen Mistras stora skogsforskningsprogram Future Forests. Delprojektet går under namnet Multifunctional Forests och leds av ekologerna Lars Gamfeldt från Göteborgs universitet och Jan Bengtsson från Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
– Många har föreslagit att en hög mångfald av trädarter har en positiv påverkan på processer i ekosystemen, men hittills har detta samband främst analyserats för en process eller ekosystemtjänst i taget, säger Lars Gamfeldt.
Genom att analysera data från Riksskogstaxeringen, en av världens mest omfattande skogsinventeringar som påbörjades redan 1923, visar Lars Gamfeldt och hans kolleger att det verkar som att alla de sex ekosystemtjänster som undersökts var positivt kopplade till antalet trädarter.
– Våra resultat visar att både skogsbruket och naturvården kan vinna på att gynna flera olika trädslag och på så sätt kunna tillhandahålla en större mångfald av olika ekosystemtjänster, avslutar Lars Gamfeldt.