Sök efter:
Sök
Toggle navigation
Hem
Utgivna nummer
Författare
Prenumerera
Om Biodiverse
Kontakt
Hem
Utgivna nummer
Biodiverse Nr 4 2009
Du läser just nu Biodiverse Nr 4 2009
Biologiskt kulturarv vårt framtida kapital
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Anna Dahlström
, CBM och
Tommy Lennartsson
, CBM
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Syrener i ruiner
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Josefina Sköld
, Skogsstyrelsen
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
I hela Sverige ruvar övergivna torp på rika anekdoter och människoöden. Nu gläntar inventerarna på dörren till den kulturhistoriska skatt som gömmer sig på torpen.
Att arbeta med biologiskt kulturarv
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Bosse Jönsson
, Riksantikvarieämbetet
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Biologiskt kulturarv har använts som begrepp i femton år. Nu lägger Riksantikvarieämbetet i en ny växel i sitt arbete på området.
Parker med rik historia
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Anna-Gretha Eriksson
, Riksantikvarieämbetet
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Parker, rabatter, kyrkogårdar och andra anläggningar som kräver trädgårdsmästarens vård kallas i Riksantikvarieämbetets definition av biologiskt kulturarv för det medvetet anlagda.
Vårt odlade gröna kulturarv
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Eva Jansson
, CBM
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Odlade växter rymmer oändligt mycket mer historia och kuriosa än bara växterna i sig. De hänger samman med människans utveckling – förr och i framtiden.
Kunskap som kulturarv
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Håkan Tunón
, CBM
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Internationellt finns rejält med stöd för att värna och ta tillvara traditionell kunskap. I Sverige är det illa beställt med att leva upp till internationella konventioner på området, och ännu sämre med att värdera kunskapen och kompensera dess bärare.
Dialektala terrängord
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Lars-Erik Edlund
, Umeå universitet
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
I en tid då vi säger att vi är på väg in i kunskapssamhället, lämnar vi i själva verket mycket rika kunskapssamhällen bakom oss, kunskapssamhällen som utgör delar av ett immateriellt kulturarv.
Ett markhistoriskt museum
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Anna Dahlström
, CBM och
Tommy Lennartsson
, CBM
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Produktionslandskapet representerar det mest utbredda biologiska kulturarvet. Här ruvar hela ekosystemet på berättelser om historisk markanvändning.
En vårdande rörelse
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Viktoria Hallberg
, Sveriges Hembygdsförbund
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Vårt biologiska kulturarv är det längsta kapitlet i berättelsen om människan. Inom hembygdsrörelsen lever detta arv vidare.
Att dela in naturen i hanterbara bitar
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Anders Jacobsson
, ArtDatabanken
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Naturens mångfald är stor och bitvis svårgreppbar. För att vi ska förstå varandra är det därför viktigt att tala samma språk och att dela in naturen i hanterbara bitar.
Känn dina rödlistade arter - Tallmulmblomfluga
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Björn Cederberg
,
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Biologiskt kulturarv som vägvisare för naturvården
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Anna Dahlström
, CBM och
Tommy Lennartsson
, CBM
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Det är omöjligt att känna till landskapets alla historiska hävdformer, och knappast meningsfullt att rekonstruera alla. Men för att värna biologisk mångfald måste nyckelkomponenterna identifieras och återinföras i landskapets skötsel, eller imiteras med moderna metoder.
Biologiskt kulturarv i kulturmiljövården
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Ulf Lindberg
, Riksantikvarieämbetet
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Kulturmiljöernas biologiska innehåll behandlas styvmoderligt om man jämför med den omsorg som visas rena kulturvärden. Det biologiska kulturarvet blir lidande i traditionell sektorsuppdelning.
Fiska efter kunskap
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Marcus Drotz
, Vänermuseet och
Lars Göran Nilsson
, Vänermuseet
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Det är när omvandlingen av samhället sker under 1700–1800-talen som betingelserna ändras också för de areella näringarna. Ekonomin för fiskaren förflyttas från hushållets horisont till samhällets. Nu sätter fisken fart och är idag i centrum när samförvaltning eftersträvas.
Tidsdjupet i det biologiska kulturarvet
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Eva Gustavsson
, Vänermuseet, Lidköping
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Artsammansättningen på kulturmarker berättar om hela landskapets historia. Att kunna läsa av detta biologiska kulturarv ger oss bättre inblick i våra förfäders vardag och hjälper oss förstå hur vi själva påverkar ekosystemen.
Unikt biologiskt arkiv i Dalarna
Publicerad i
Biodiverse Nr 4 2009
av
Tomas Ljung
, Länsstyrelsen i Dalarna
TEMA: BIOLOGISKT KULTURARV
Gamla timmerbyggnader har blivit många hotade vedarters sista utpost. I mellersta Sverige finns världens största samlade bestånd av medeltida timmerhus.