CBM ska engagera sig i både den vilda biodiversiteten (motsvarar till stor del naturvårdsarbetet) och den domesticerade mångfalden (tyngdpunkt på att förhindra genererosion hos domesticerade djur- och växter). Kunskapsutbytet och samarbetet mellan dessa två sidor av biodiversiteten är många gånger svagt utvecklade. De kan t.o.m. ibland se varandra som konkurrenter.

Det är ändå uppenbart att dessa två sidor egentligen inte är särskilt avgränsade från varandra. De kan i stället ge varandra mycken ömsesidig hjälp. Våra odlingsväxter kan exempelvis tillföras intressanta gener från vilda släktingar. Vi kan också hämta in vilda organismer till odling och på så sätt öka vår uthålliga resursbas.

Sambanden mellan vår försörjning och vild biodiversitet är dock oändligt mycket större. Studier har exempelvis visat att ca en tredjedel av utvecklingsländernas befolkning är beroende av vild biodiversitet för sin försörjning. Vidare måste vi se våra odlingsområden som delar av större landskapsekologiska enheter, t.ex. avrinningsområden där skogen är en tvingande nödvändighet för god vattenhushållning och förhindrandet av erosion.

Vi kommer att få allt mer klart för oss hur många ekosystem indirekt bidrar till vår hållbara försörjning. Det är inte bara livsmedel som ekosystemen ska producera uthålligt. Vi behöver en rad andra förnödenheter, exempelvis bioenergi, virke, växt- och djurfibrer m.m. Ekosystemen kan också hjälpa oss att hålla igång kretsloppen av näringsämnen m.m..

Den biologiska mångfalden kan komma att bli till stor nytta för kloka framtida kretsloppslösningar. Det kan finnas många organismer, som vi kan domesticera på ett eller annat vis för att få dem att hjälpa oss.

Inget kretslopp utan biodiversitet

Göran Persson har deklarerat att Sverige ska bli ett föregångsland beträffande kretsloppsarbete. Omfattande politiska initiativ lär vara på väg för att med diverse investeringar hjälpa kretsloppssamhället på traven. Bl.a. lär det bli en hel del byggande.

Det är mycket viktigt att biodiversitetsaspekterna finns med på allvar och från början i sådana satsningar. Ett gott utnyttjande av biologisk mångfald kan då bli en viktig positiv faktor, samtidigt som många nya jobb skapas.

Det är synnerligen viktigt att kretsloppsarbetet i Sverige utformas i samarbete med biodiversitetsarbetet. Annars finns det en risk att dessa två viktiga miljöområden driver sina projekt utan samband med varandra och t.o.m. hamnar i motsatsställning till varandra. Förhoppningsvis är regeringen dock så klok att detta inte blir fallet.