Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 2)
Urskogar räddas med EU-lån?
Certifierad vardagsskog inte tillräcklig
Artiklar i numret
-
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 3)
Certifiering av skogsprodukter
Av: Nora Adelsköld
På frivillig basis är man nu i Sverige på väg att komma överens om en lösning av certifieringsproblematiken. FSC (Forest Stewardship Council) är en internationell, oberoende organisation, som har dragit upp riktlinjer för ett uthålligt…
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 4)
Ny miljöbalk utan skog
Av: Gabriel Michanek
I ett betänkande om en ny miljöbalk, med huvudsyfte att samordna svensk miljölagstiftning, finns endast små förändringar vad gäller skogsbruket. Skogsvårdslagen, som reglerar mycket av naturvården, finns inte ens med i betänkandet. Det grundläggande problemet…
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 6)
Internationell konferens: Biodiversitet i brukade skogar
Av: Nora Adelsköld
Biologisk mångfald i brukade, tempererade skogar är temat för en internationell, vetenskaplig konferens i Uppsala. Den anordnas i slutet av maj och i början av juni.
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 6)
Införda arters ekologi
Ekologiska och genetiska effekter av exotiska organismer i Sverige tas upp i en kurs för biologer vid myndigheter och förvaltningar samt för doktorander.
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
Skogsarbetare lever farligt
Yrkesinspektionen har fått in flera rapporter om olyckstillbud med torra, kvarlämnade träd på hyggen. Dessa har fallit över skogsmaskiner eller nära människor. Vid markberedning har snedställda träd trängt in i maskinhytten. Skogsstyrelsen tänker utreda saken.…
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
Hälften avverkat
Av: Björn Cederberg
Som naturskog betecknas skog som är obetydligt påverkad av skogsbruk. Enligt Mats Karström, initiativtagare till Steget Före inom Naturskyddsföreningen, har hälften av de 400 utpekade naturskogarna i Jokkmokks kommun redan avverkats. Endast ett av dessa…
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
Brist och oklarhet konfliktorsak
I Fakta Skog 14/96, Att äga skogsmark – om äganderättens historia, skriver Anders Roos, SIMS, SLU i Uppsala, om historiken bakom äganderätten. ”Väl definierade gränser för olika personers rättigheter uppstår egentligen inte förrän resursen –…
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
Rikare Landskap ny kampanj
Av: Nora Adelsköld
En ny kampanj med arbetsnamnet Rikare Landskap är under planering på Skogsstyrelsen. Till skillnad från föregångaren Rikare Skog, ska den nya kampanjen innehålla lika delar produktion och naturvård. Den är ett tydligt styrmedel för skogsvårdslagen.…
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 7)
Vetenskaplig grund för globala kriterier
Ett av de problem man har att brottas med i certifieringssammanhang är att finna ett globalt system för miljödeklarering av skogsprodukter. Under svenska förhållanden är indikatorarter ett användbart mått på det lokala planet. Det är…
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Renässans för skogsbranden
Av: Björn Cederberg
I Orsa Finnmark i Dalarna har några större markägare bränt skog i naturvårdssyfte. Flera rödlistade arter har reagerat positivt.
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 8)
Sårbara baggar brandgynnade
Av: Björn Cederberg
Bristen på brand som naturlig störning i våra skogar har lett till att ett fyrtiotal brandberoende insektsarter har rödlistats. Några av arterna utnyttjar den brända marken, som t.ex. liten brandlöpare (Sericoda quadripunctata), medan de flesta…
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 9)
Alsumpskogens rara mossor kvar vid hävd
Av: Björn Cederberg
Många alkärr sköttes förr som stubbskottsängar, där alarna avverkades med jämna mellanrum och blötängarna slogs. På de kvarlämnade socklarna kunde många nu rödlistade mossarter överleva.
-
Publicerad i NR 3 1996 | ÅRG 1 (sida 10)
Förberedelser inför partsmötet
I förra numret skrev Biodiverse om de många internationella aktörerna på biodiversitetens område. Torbjörn Ebenhard, ny på CBM, beskriver här hur det tekniska vetenskapliga underorganet arbetar inför partsmötet i november.
