När skogspolitiken avreglerades 1993, tonades tvingande styrmedel ned och skogsägarna lämnades större frihet att bruka skogen under eget ansvar. I det skedet blev informativa styrmedel viktiga för att uppnå miljö- och produktionsmålen. I förarbetena till skogsvårdslagen och i de båda utvärderingarna av den nya skogspolitiken framhålls att utbildning och rådgivning fungerar väl när det gäller att påverka skogsägarens beteende. Även om motkrafter finns, anses kunskap i de flesta fall leda till att skogsägaren anammar en ny attityd, vilket i sin tur utlöser ett önskvärt agerande. Men den faktiska effekten av ökad kunskap hos skogsägare har inte utretts sedan skogspolitiken avreglerades.
Kunskap leder oftast inte till handling
I motsats till resonemanget ovan menar miljöpsykologiska forskare att kopplingen mellan kunskap och agerande oftast är mycket svag. Det är snarare individens värderingar och situation som är avgörande för handlandet. Enligt miljöpsykologisk teori måste en skogsägare som deltar i utbildning eller rådgivning så att säga ta sig genom en hinderbana innan hon/han agerar såsom de skogliga tjänstemännen önskar.
Det första hindret, interna faktorer, innebär att skogsägaren kan vara okunnig eller ha attityder som inte stämmer överens med de skogspolitiska målen. Det kan övervinnas med hjälp av kunskapsförmedling och diskussioner kring hur skog bör skötas. Det andra hindret, individens värderingar, ligger djupare och är svårare att nå. Det tredje hindret, externa faktorer, utgörs av skogsägarens omgivning och kan till exempel vara brist på tid, pengar eller tekniska hjälpmedel. Påverkan från grannar eller virkesköpare kan vara andra faktorer.
Omgivningen påverkar
I en nyligen genomförd studie intervjuades sex skogsägare för att undersöka vilken effekt utbildning och rådgivning har på miljöhänsyn vid avverkning. I det här fallet rörde det sig om en 20 timmar lång utbildning respektive individanpassad rådgivning på fastigheten före avverkning.
Utbildningen visade sig inte ha någon påverkan medan rådgivningen hade viss effekt. Desto större roll spelade externa faktorer i skogsägarens omgivning i form av skogens tillstånd, lagstiftning och synpunkter från virkesköpare och grannar. Skogsägarens värderingar var också betydelsefulla. Även om underlaget i denna studie är för litet för att generaliseras, visar det en tydlig tendens.
Det finns förvånansvärt få liknande undersökningar, men en intervjustudie kring varför skogsägare spar död ved uppvisar liknande resultat. I den studien var det påverkan från virkesköpare snarare än utbildning eller rådgivning som inverkade på skogsägarnas handlande.
Fortsatta studier behövs!
Skogspolitikens antaganden kring informationsöverföring visar på en alltför enkel och positiv bild av informationens påverkan jämfört med de båda intervjustudierna. Om regeringen vill göra en trovärdig översyn och ändring av skogsvårdslagen, krävs en omfattande undersökning av de informativa styrmedlens faktiska effekt på skogsägarnas agerande.