Har vi all information och kunskap som behövs för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden? Det frågade sig regeringen och tillsatte därför hösten 2004 en utredning. Svaret på regeringens fråga är, kanske inte så oväntat, att på vissa områden vet vi tillräckligt medan kunskapsbristen är stor på andra områden. Och med tillräcklig kunskap menas då tillräcklig för att nå uppsatta miljömål och svara upp mot internationella åtaganden under den närmaste, överskådliga framtiden. Det bör poängteras att forskning inte ingick i utredningens uppdrag, utan fokus har legat på kunskap som byggs upp inom i första hand förvaltningsmyndigheters verksamhet – vanligast olika former av inventeringar och miljöövervakning.
300 inventeringar
Generellt sett är informationsmängden större och kunskapen bättre när det gäller landmiljöer än vattenmiljöer. Sämst är läget för den marina miljön. Det som var slående var hur lite vi vet om vad vi vet. Det saknas överblick både över vad som redan har gjorts och finns lagrat i databaser, och vad som pågår för närvarande. Inom ramen för utredningen gjordes ett försök att genom en webbenkät registrera alla inventeringar och undersökningar av biologisk mångfald i Sverige. Tyvärr var svarsfrekvensen ganska låg. Ändå registrerades närmare 300 inventeringar och undersökningar, varav 100 nationella och 200 regionala. Hade även den kommunala nivån tagits med, vilket den inte gjorde av tids- och resursskäl, hade antalet blivit betydligt större.
Samlad bild saknas
Vet den högra handen vad den vänstra gör? I Sverige finns ett stort antal genomförda inventeringar och fältundersökningar som sinsemellan inte är jämförbara. Foto: Aina Pihlgren
För den som söker information om biologisk mångfald finns i dag ingen samlad ingång i form av till exempel en webbplats. Uppgifter från olika webbplatser och andra källor är ofta inte jämförbara eller lagrade på ett enhetligt och standardiserat sätt, till exempel när det gäller lägessättning. Det finns inget enkelt sätt att lägga samman all information om ett geografiskt avgränsat område och presentera denna information på en karta. Inte ens de geografiska avgränsningarna för områden som åtnjuter olika former av skydd eller klassas som riksintressanta går på ett enkelt sätt att sammanställa.
För att råda bot på detta föreslår utredningen att en webbportal för information och kunskap om biologisk mångfald etableras. Den skulle huvudsakligen bygga på länkning till andra webbplatser där informationen finns lagrad. Till portalen föreslås att ett register över genomförda och pågående inventeringar och undersökningar knyts. Detta register skulle endast innehålla metadata, det vill säga uppgifter om ansvarig organisation, när inventeringen eller undersökningen har gjorts, geografisk täckning, var data finns lagrade och så vidare. En portal kan också innehålla möjligheter att ladda ned viss information och göra enklare analyser och kartsammanställningar.