Nyckelfaktorn i gräsmarksskötseln är lantbrukaren. En långsiktig gräsmarksskötsel kan bara existera som en del i ett företagande. Lantbrukarnas beslut när det gäller utnyttjandet av gräsmarkerna påverkas av en mängd faktorer i ett komplext samspel. Dit hör de natur- och kulturgivna förutsättningarna som klimat, topografi, markförhållanden och mark­användningshistoria. Självklart har gårdens resurser och produktionsinriktning stor betydelse. Dessa påverkas i sin tur av ekonomiska villkor och styrmedel, det vill säga marknadssituation och jordbrukspolitik, samt sociala förhållanden.

Studier av verkliga gårdar

Annica Jonsson på Björkvik i Värmland. Foto: Christer Olofsson

För att bättre förstå dessa faktorer och hur de samspelar har HagmarksMistra inom syntestemat Uthålliga skötselsystem valt att göra studier av verkliga gårdar. Verkliga gårdar och verkliga familjer i sitt eget landskap med alla de ekologiska, sociala, ekonomiska faktorer som påverkar just de företagen.

Med utgångspunkt från dessa gårdar kan vi lättare se hur ekonomiska, ekologiska och sociala förhållande samtidigt styr mot, respektive påverkas av, tänkbara ”optimala” driftsalternativ. De verkliga gårdarna har möjliggjort konkreta resonemang där familjernas synpunkter varit viktiga.

De fem gårdarna som ingått i studien är spridda geografiskt, från Halland till Jämtland.

De lantbrukarfamiljer som vi samarbetat med har varit Gösta, Lisbeth och Pierre Andersson, Toftaholms gård, Vittaryd; Alexander Westerlund, Björnäs, Östhammar; Ann-Kristine Klockervold och Stig Kristiansson, Flon, Bruksvallarna; Annica och Lars Jonsson, Björkvik, Väse; samt Anna-Carina Eriksson och Hans Svensson, Övre Hjärtered, Ullared.

Målsättningen med syntestemat Uthålliga skötsel­system har varit att med utgångspunkt från dessa verkliga gårdar belysa:

Realistiska alternativ för företagsformer, produktionsmodeller och skötselmetoder för olika typer av gräsmarker där ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer i största möjliga mån har optimerats.

De faktorer som påverkar möjligheterna att nå bästa möjliga skötselsystem.

En kartläggning av hinder och målkonflikter som gör det svårt att nå bästa möjliga lösningar. Målgruppen i det fallet är politiker, myndigheter och andra beslutsfattare som kan undanröja eller minska effekten av dessa hinder.

En mängd faktorer samverkar

Några exempel på vad som påverkar företagens möjligheter att nå uthålliga skötselsystem är:

Gårdsstöden gör det svårare att arrendera mark. Markägarna ”håller på” marken för att få gårdsstöden själv. Därigenom kan det vara svårt att utveckla djurhållningen om man inte har tillgång till mycket egen mark.

Förändrade villkor när det gäller EU-ersättningarna, tvärvillkorskontroller och rädsla för eventuell sanktion skapar oro och hämmar ”drivet” i företagandet.

Skenande spannmålspriser och konkurrens om marken driver upp produktionskostnaderna. Såväl arrendepriser som priset på många insatsvaror har stigit vilket påverkar lönsamheten även för grov­foderbaserad produktion. Samtidigt har avräkningspriserna för inte höjts i tillräcklig omfattning och miljöersättningarna ligger kvar på samma belopp som för tretton år sedan.

Man är beroende av länsstyrelserna och behöver en förtroendeingivande  myndighetsutövning. Det är inte bra med personalbyte och dålig samsyn mellan olika delar av länsstyrelsen.

Kommunerna borde kunna ta större plats och märkas mera. De här företagen är ju viktiga för att miljömålen ska nås inom kommunen och stärker förutsättningar för bland annat turism.

Andra aktörer, som till exempel Upplands­stiftelsen, har en viktig ”katalysator”-roll när det gäller samverkan mellan markägare och djurägare.

Det är viktigt med uppskattning från omgivningen, att få höra att landskapet blir fint och att man gör ett gott jobb. EU-ersättningarna utgörs ju av skattemedel och att veta att kunderna känner att de får valuta för sina pengar är alltid välkommet.

I Norrland är betes- och växtodlingsäsongen kort och mycket intensiv. Det är svårt att införa mer ”naturvårdsåtgärder” om de kräver mycket arbetstid. Gårdens folk behövs för vallskördar och djurskötsel och det kan vara ont om annan arbetskraft.

Lantbrukarnas/familjernas egna intressen och drivkrafter har stor betydelse för vilken produktionsform man satsar på och hur man utvecklar gräsmarksskötseln. Det handlar inte bara om ekonomi även om en acceptabel lönsamhet är en grundförutsättning.

Rapport på väg

Vi som har jobbat med syntestemat Uthålliga skötselsystem har varit Karl-Ivar Kumm, Jörgen Wissman, Lars Hallgren, Anna Hessle och Eva Spörndly, samtliga vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med undertecknad som syntestema-ledare. Under året kommer en presentation av resultaten från syntestemat ut i rapportform, där även synpunkter från deltagarna i HagmarksMistras fyra temadagar i vintras kommer att ingå. Gårdarna finns också skildrade i boken Mångfaldsmarker.