TEMA: VAD ÄR NATURVÅRD?Ett allt intensivare skogsbruk sker på bekostnad av arterna, visar en ny studie. Vi går mot ett skogsodlingslandskap med mycket lite kvarvarande gammelskog. Och de nya skogarna kommer inte att ha samma naturkvaliteter som de gamla.

Under det senaste seklet har det svenska skogsbruket lyckats öka skogens tillväxt, virkesförråd och produktion tack vare ett målmedvetet arbete. Baksidan av denna utveckling är att det också starkt har ändrat förutsättningarna för djur, växter och svampar, vilket resulterat i att var tionde svensk skogsart idag är rödlistad. Mönstret är i stort sett detsamma i våra grannländer Finland och Norge. På lång sikt är tillståndet allvarligt eller osäkert för omkring 5 000 skogsarter i Fennoskandien.

ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har i en rapport sammanfattat tillståndet för rödlistade skogsarter i Sverige och gör nu en jämförelse med tillståndet i våra grannländer. Målsättningen är att denna kunskap ska bidra till en bättre förvaltning av den biologiska mångfalden. Rapporten drar bland annat följande slutsatser:

Sveriges skogslandskap har omvandlats till ett landskap av biologiskt monotona produktionsskogar. Dessa skogar blir inte riktigt gamla och är mindre variationsrika. Därmed förändras förutsättningarna för skogens arter. Vissa gynnas, men betydligt fler missgynnas. Tre av fyra rödlistade arter minskar så kraftigt att deras framtid inte är säkrad, och knappt fem procent av dessa arter är redan utdöda från landet.

Utvecklingen efter trakthyggesbrukets införande. Det moderna skogsbruket har omvandlat merparten av den produktiva skogsmarken i Sverige, men stora regionala skillnader förekommer. Fortfarande avverkas kontinuitetsskog och andra skogar med höga naturvärden. För många skogsarter räcker inte miljöhänsynen på denna areal för att upprätthålla livskraftiga populationer. Den areal som är undantagen skogsbruk utgör bara en bråkdel av landskapet och kan inte rymma alla naturligt förekommande skogsarter. Vilken mångfald vi kommer att ha i framtiden bestäms av arealen och långsiktigheten i skogsskyddet. Grafen bygger på officiell statistik (Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket) över arealen traktavverkningar (från 1955) och skyddad skog. Arealen avverkad produktiv skog före 1955 har uppskattats till ca 3 miljoner hektar.

Foto: Illustration: Anders Rådén.

Sedan 1950 har ca 60% av Sveriges produktiva skogsmark slutavverkats. Inom 20 år kommer samma omvandling att ske för all äldre skog som finns kvar utanför skyddade områden. Med dagens utveckling kommer då 95% av Sveriges produktiva skogsmark att vara produktionsskog. Denna stora omvandling innebär att tillståndet för skogens biologiska mångfald kommer att bli fortsatt sämre, trots att det avsätts allt fler skogsreservat, och trots att skogsbruket sedan 20 år tar viss miljöhänsyn och oftast är certifierat.

Finska och norska rödlistor visar att svenska skogsarter i hög utsträckning också är rödlistade i grannländerna och av likartade anledningar. Följaktligen kan vi inte lita på att arterna har en fristad i något annat land, utan åtgärder måste vidtas i alla berörda länder.

En kraftigt utökad areal av skog som skyddas långsiktigt, i kombination med bra miljöhänsyn i produktionsskogar, behövs för att förlusten av biologisk mångfald ska hejdas. Det kräver givetvis att statsbidragen för avsättningar anpassas efter behovet.

Om inte skogssektorn snabbt kommer till rätta med problemen är risken överhängande att förlusten av arter kommer att fortgå. Det bästa vore om vi kunde skapa förutsättningar för att uppnå livskraftiga populationer genom en samlad helhetssyn för både skyddad och brukad skog.

Beställ eller ladda ned rapporten på www.artdatabanken.se/om-oss/publikationer.